Vi höll på att tappa hakan!!

[Lillan08]

Måste berätta och vill gärna få era uppfattningar om det hela (det kaaaan ju vara så att man tycker att ens barn är extra duktig fast att det "bara" gör sådant som barn i samma ålder normalt gör...??)!

Nellie fyller ju 3år i mitten av Juli och vi tycker att hon är lite extra duktig vad gäller att räkna (hon räknar till 14), hon kan se och berätta hur många fingrar man håller upp, hon vet hur de olika siffrorna ser ut och upptäcker dem överallt (på skyltar, klockor, på hus osv..) och vrålar gärna ut vilken siffra det är utan att man ens frågat och hon har förstått att en upp-och-ner vänd 6:a är en 9:a m.m.

Hon har även full koll på alla färger och definierar även dem om de är tex. ljusblå eller mörkblå, ljusgult eller gult osv...

MEN, härom dagen höll jag och sambon på att trilla av våra stolar.... Vi satt i köket och pratade och Nellie satt som vanligt och räknade olika saker i köket, sen rätt som det är hör jag henne säga: A, S, S, A... Och då sitter hon med mina nycklar och pekar på bokstäverna på min ASSA-nyckel!! Vi läser visseligen mycket med/för henne och hon vill gärna att man skriver ner en massa ord på papper som hon kommer på men att hon har snappat upp bokstäver var en chock... Hon har visseligen trott att ett B är en 8 och då har vi rättat henne men ändå!!!

Nu är jag oerhört osvensk och säger att jag är SÅÅÅÅ stolt över henne!!
Och nu gäller det att underhålla hennes intresse för siffror och bokstäver!

Eller, är det så att detta är hur vanligt som hellst och vi bara är vanliga föräldrar som är förblindade av vår kärlek till henne och tror att hon är extra duktig??

[sprallos]

Hon är tidig på att kunna sånt!! HEjja bruttan!! Förstår att du är stolt!

[Cissid]

Det är tidigt, och jag tror att de lär sig mest och bäst om man lär dem när de är intresserade! Tobias kan i princip hela alfabetet (stora bokstäver) men vad jag vet kan han inte läsa siffror. Men visst blir man så stolt så man nästan spricker! Vi har en dator där T skriver bokstäver på (med Caps lock). Han tycker att det är jättekul, så det är ett tips för att utveckla lärandet av bokstäver och det skrivna språket

[Nelia]

Det är så roligt när man upptäcker små guldkorn i ens barn. Joel har också tidigt haft intresse för både siffror och bokstäver och kunde bokstäverna när man frågade vilken det var osv samt skriva sitt namn och några lätta ord (mamma, pappa m.fl.) när han var ca 2½ år (på datorn alltså, inte för hand hehe). När vi har pratat med förskolan om detta så har de varit överraskade över hur tidigt han lärt sig bokstäver och att "se" vissa ord (de "läser" ju inte riktigt så som vi gör, utan känner väl mer igen mönstret, som jag fått det förklarat för mig) och då har de gett oss rådet att försöka hålla intresset i liv men samtidigt inte skynda på med något.

Jag var själv väldigt tidig med matematik och att läsa/skriva. Jag läste och räknade lättare multiplikation innan jag började skolan. De ville flytta upp mig en klass (från 2:an till 3:an) när jag gick i skolan, men där sa mamma faktiskt nej. Det är viktigt att få vara barn också.

Prata med BVC eller förskolan om ni vill ha råd och tips om hur ni ska upprätthålla intresset och i vilken takt som är rekommenderad att hålla.

Duktiga underbara ungar vi har!

[Nelia]

Här är förresten videoklipp på Joel när han skriver sitt namn på datorn, kollade nu när det var och det var ju mars förra året, så han var 2 år och 3 månader då

Klart man blir stolt!!

http://www.youtube.com/watch?v=sxjRQiUeqJo

[Lillan08]

Sprallos: Ja det är jag... Extra roligt eftersom hon varit lite "sen" med att gå (släppte förs vid 15månader) och även talet är lite orent fortfarande... Kul att hon är lite tidig med sådant istället!!

Det var ju ett jättebra tips Cissid, med datorn!!

OJ Nelia det var ju väldigt bra gjort redan vid 2,5års ålder!! Tack för tipset med att prata med BVC och förskolan om hur man kan fortsätta sporra henne...

[Kali]

både och! jakob lärde sig bokstäverna supertidigt, han var inte mer än 1,5 år. han var så intresserad av dem i en bok vi hade som hette "glittriga färgboken" att han istället för att peka på bilderna och fråga vad det var pekade han på bokstäverna och frågade vad de hette. det är ju som att lära sig en bild, en speciell form. sen började han se bokstäver överallt ute och skrek också ut dem högt! siffrorna kom också där någonstans fast det dröjde längre innan han lärde sig räkna, det gjorde han förra sommaren när han var 2,5. sen har det ärligt talat inte hänt så mycket mer fastän han började så tidigt. han känner igen alla bokstäver och refererar till dem (när vi köpte vår tripp-trapp kallade han den tex för zäta-stol) han räknar till tio på både svenska och arabiska och förstår att det är antal, alltså man kan fråga hur många finns det och han kan räkna rätt.
men de är duktiga våra barn!!!

[Kali]

jag ljuger inser jag plötsligt! vi köpte glittrande färgboken på bokmässan i slutet av september så så var han 1 år 8 månader och sedan måste det ju gått lite tid innan han lärde sig så han var nog närmare 2 år än 1,5.

[Tigi]

va duktig hon är!! ... läste hon Assa eller läste hon bokstäverna a, s, s , a ? ... så coolt....

mina ungar e väldigt duktiga på att räkna..å då mest Leia ... hon räknar till typ 23 ..å hon kan lätt para ihop ett föremål med ett räkneord, hon har även börjat förstå det här med kardinalprincipen nu oxå..att det räkneordet man säger sist motsvarar mängden på de föremål man räknat, det kund ehon inte för några månader sen...då va hon tvungen å börja räkna om från början igen om man frågade henne hur många det var ... bokstäverna ha rhon börjat intressera sig för nu som först..men känner endast igen vissa som hon har i sitt eget namn.. tibella e inte lika intresserad... tibella kan oxå räkna men hon hoppar alltid över 3 . Tibella e dock ganska duktig på formerna ..hon känner igen de vanligaste, triangel, kvadrat och rektangel...

[gellis]

Jag tycker inte man ska hålla inne med sin stolthet över sina barn sen ska jag tillägga att jag är impad

[Anna-Panna]

Vad duktig hon är! Det måste vara tidigt.

Lucas kan inga bokstäver alls. Han kan rabbla siffror i rätt ordning upp till 12, men om han ska räkna saker så räknar han bara till 5 och sen börjar han om från 1 igen...

[moia]

Det är roligt med alla färdigheter som ploppar upp hos barnen. Klart man ska vara stolt! Häftigt det är att de är så olika, intresserar sig för vissa saker och inte för andra och väljer helt själva vad de ska bli bra på. Det är fascinerande att följa dem!

Jag vet inte vad som är tidigt eller sent, men jag märker ju på mina barn att sådant de tycker är roligt det lär de sig också. Och annat skiter de fullständigt i. Vincent har satsat på talet och grovmotoriken. Bokstäver och siffror gillar han, men framförallt bilar (vilket ingen av oss föräldrar varit det minsta intresserade av). Pyssla, pussla och annat finmotoriskt är han inte det minsta intresserad av. Claudia verkar engagera sig mer i det finmotoriska, trä på, plocka i och ur, peka på och ta i små saker, sätta på lock osv. Ska bli kul att se hur hon är om ett år.

[sprallos]

Victor var också sen med att gå osv...men har också mer talang för ord, siffror osv. Vi skulle dock kunna sporra honom mer...men men, tiden!

[ToToRo]

Du ska vara stolt!!

tihi... här tragglar vi färger som bara attan, men han är inte intresserad.

dock kan han namnen på de maskiner som hjullastare m.m

siatmoia: det jag reagerade när jag träffade din lilla ängel var att han hade sååå fint uttal. Så rent och tydligt!

Leiha är oxå en finpillare. Hon älskar att rita och måla och plocka med små saker, figurer m.m, medan liam (dock väldigt försiktig) gillar hårt arbete. Väldigt könsuppdelat, fast jag tycker tt jag försökt locka fram de andra sidorna hos dem

[thepal]

Visst ska man vara stolt över sina små och de framsteg de gör. Jag tycker att det är jättehäftigt att de är så olika alla barn.
Minna kunde alla färger väldigt tidigt. Hon var långt ifrån 2 när hon kunde skilja på de olika och säga att den är röd och den är orange ock så vidare. Bokstäver har hon lärt sig några stycken, men bara de hon tycker ser roliga ut. Hon kan O, S, A och I. Inte mycket som har med hennes namn att göra precis. Räkna gör hon upp till kanske 6,7 sedan blir det bara en röra. Hur siffrorna ser ut har hon inte en aning om.

Det jag nyligen upptäckte och som jag är väldigt stolt över är hennes huvudfotingar. Hon ritar detaljerade gubbar med ögon, mun, öron, armar med händer, ben med fötter, hår på huvudet och skägg på hakan. Hår och skägg tycker hon är jätteviktigt.Dessa gubbar, eller troll som hon säger, har hon ritat i drygt en månads tid.

Däremot så kan hon inte pussla utan att bli rosenrasande för att bitarna inte passar ihop. Hon ser liksom inte helhetsbilden utan tycker att vilken bit som helst ska passa ihop med en annan.