Vet inte vad som händer längre

[Lillan08]

Åååhhh vännen, jag tycker verkligen synd om dig!!! Du är HELT normal!! Många har svårt att ta till sig sina barn och älska demdirekt! Det är sällan som det pratas om det men det är VANLIGT!!! Det kommer, jag lovar!!!!

Min dotter var så där gapig om kvällarna de första tre månaderna! Hon var HUNGRIG!! Det insåg vi när vi började ge henne 30ml erättning efter amningen (som dessutom var FÖR DJÄVLIG i början)! Då blev det mycket lugnare... Inte helt men lite!! Sen ökade vi det efterhand som hon blev lite äldre men när hon var tre månader så sjönk behovet och hon var lugnare ändå!
Många bebisar är hungrigare på kvällen och ovan på det har man ofta mindre i brösten och sämre kvalité på mölken på kvällen (pga stress, trötthet mm). Stress, trötthet, dryck och din mentala hälsa påverkar produktionen JÄTTEMYCKET, mycket mer än man tror. Så se till att vila när hellst din bebis vilar och skit i allt vad heter städning, disk och annat som är måsten!! Och drick mycket!

Ang. bröstvårtorna så är mitt recept (hade j-ligt såriga bröstvårtor): Tvätta med koksalt och smörj med Bepahanten salva (apoteket) efter VARJE amning (tvätta bort överflöd innan amning) och använd amningsnapp de första dagarna sen bara i början av amningen (de första 2-3minutrarna), sen inte alls....

Din huvudvärk beror säkert på att du inte dricker ordentligt med vätska och att du inte får sova ordentligt. Du ska veta att det går åt MÄNGDER med vätska för att producera mjölken och du måste dricka mer än vanligt!! Ha alltid ett stort glas vatten när du ammar!

Du är SÅ stark som fixar detta själv! För det gör du, du fixar detta! Lova bara att du ber om hjälp om du behöver det!!!! Lägg ifrån dig bebisen och ta en minuts paus när det blir för mycket.... Slå i kudden, skrik i kudden och gråt så mycket du bara kan för det hjälper för stunden!!

Lycka till!!

Hör av dig (PM:a) om du behöver mer tips (jag är amningsproblem-expert.... ) !!

[veronica82]

jag håller med dom andra det är normalt jag hade likadant när min ädlsta var liten
hon hade kolik och skrek hela tiden dygnet runt..ibland kände man bara att man ville bort man ville gå och gömma sig för att slippa..men jag hade min sambo som hjälpte mig väldigt mycket och min familj...men det blir bättre

[viktoria.ö]

Säger som alla andra att det du känner är helt normalt! Jag grät och fick sammanbrott OFTA i början! Du är en fantastisk mamma om fixar detta själv du måste bara tro på det oxå! Det tar ett tag innan man kommer underfund med varför bebisen skriker, ni måste ju lära känna varandra först! Försök sov när bebisen sover, skit i disken och dammråttorna i hörnen! Prata med bvc för i många kommuner har dom grupper för ensamstående mammor! Kanske kan vara skönt att prata med andra i samma sits?

[mallan29]

Oj vad jag känner igen mig i det du skrev, men då är jag inte ensamstående. Utan bor tillsammans med min sambo, Ellas pappa. Men fy var nere jag kände mig första tiden. Kunde börja gråta över ingenting. Kände mig så isolerad. Men det går över jag lovar. Nu fasar jag istället för den dag jag ska börja jobba igen och inte få ara med Ella hela dagarna. Såg att det var någon som skrivit att hon bodde i närheten av dig och gärna träffades. Jätte bra ide. När vi började med mamam gruppen på BVC tyckte jag det började lätta. Att få träffa andra mammor. Få höra att de flesta tycker att det är jobbigt i början. att det inte är något knstigt med det alls.

tråkigt att inte dina föräldrar fick ledigt. Men kan inte du åka till dem? Jag hade ett enormt stöd av mina föräldrar i börjkan när det var så där jobbigt. Lycka till gumman, jag lovar det blir bättre

[Shelly]

Lillan08 : Ditt inlägg fick mig nästan att gråta, nu känner jag mig nästan normal ju. TACK!!

Allt har börjat gå bättre, och det känns som om det värsta börjat lägga sig nu. Jag börjar nästan känna igen migsjälv igen. Tack för alla era svar, dom har hjälpt!

[Lillan08]

Så skönt att höra att du har det lite bättre!!

Det ÄR skitjobbigt de första månaderna med alla omställningar, förväntningar, press, osäkerhet och sömnbrist men sen blir det lite lättare även om det fortfarande blir jättejobbigt i perioder.... Men du lär känna din lilla och kommer underfund med henne mer och mer och då kan du ta hennes skrik lite bättre och då blir hon också lugnare när hon känner att du har kontroll på situationen..

Men det är fortfarande ok att få psykbryt ibland!! Det får nog ALLA!!!!!

Och (igen) du är verkligen stark som fixar detta, för det är supersvårt att bli mamma!!!

[MinisMamma]

Har du pratat med Bvc? Vad sa dom? Dom har jätte bra personal där som hjälper dig när det är som jobbigast. Kan vara skönt att gråta ut hos någon "professionell".

Skickar dig en STOR KRAM! Du är en jätte bra mamma, ditt barn kunde inte få nån bättre...

[Shelly]

Tack igen allihopa för era snälla ord! Jo, jag har pratat med BVC och ska få prata med en kurator

[Redhotwera]

Så bra! Hoppas det kommer kännas bättre för dig snart.

[MinisMamma]

Skönt att höra!

[SessanA]

Det är inget onormalt i det du känner!
Däremot kanske du bör prata med någon för man kan ju få förlossningsdeprisson några veckor efter förlossningen och ett symptom på det är att man inte känner någon glädje...

[Shelly]

Jag börjar känna mig bättre, och har till och med börjat känna mig lycklig den största delen av dagarna. Har insett att jag faktiskt är mamma, och jag har en son som är helt underbar!

[lolenona_84]

oj shelly. jag har suttit och läst igenom och så nu sitter jag plötsligt med tårar i ögonen. Blev så glad av ditt senaste inlägg. Ser dubbelt av alla bokstäver på tangentbordet nu Blev så glad över att du har fått börja känna dig lycklig nu!!

[Lillan08]

Jättehärligt att höra!!
Tänk nästa gång det blir tungt... "Det blir bättre"!! Det funkar för mig när man har de tuffa perioderna...

[Shelly]

lolenona_84 : Aw, vad sött! Jo jag mår verkligen mycket bättre nu !

Lillan08 : Ja det är så man får tänka ^^