Banner Forum Image

Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav evilducky » sön aug 16, 2009 22:40

Nu vet jag inte riktigt var jag ska börja, men min sambo gör verkligen livet svårt för mig nu... Det jobbiga är att han egentligen verkligen är en otroligt snäll och välvillig person som alltid har fått mig att må så bra... jag vet inte riktigt hur det blev såhär.

Men han har sina svaga sidor. Han hjälper aldrig till, med någonting! Alls! Jag får sköta nästan allt! Jag fick Bianca förra året i oktober och gick i skolan samtidigt medan han var pappaledig från första början, ändå har han bytt blöja på Bianca max 5 gånger. Jag får städa, tvätta, laga mat, ta hand om bianca, gå i skolan, betala räkningar... jag till och med anmälde honom till skolan för att han inte gjorde det. Jag håller på att slitas ut fullständigt.

Men det är inte det värsta. Det kan jag nog leva med. Jag är rätt van. Grejen är att Björn i fyra år har spelat World of Worcraft (det där dataspelet ni vet...). Och han har spelat mycket, sjukt mycket. För några månader sedan slutade han äntligen! Jag kan inte förklara med ord hur lättad jag var. Men tji fick jag. För i stället tog Street Fighter (ett TVspel son han spelar online) över. Och han spelar flera timmar varje dag och blir så otroligt arg. Han får vredesutbrott, slänger sig på golvet, svär som en galning, säger att han ska begå självmord, kastar saker. Och allt det här när Bianca är med. När han spelar och hon kommer nära ryter han till henne. Han skäller på henne när hon kryper förbi och råkar dra till sladden till kontrollen. Det hela är sjukt enligt mig i alla fall. Det här händer alltså varje dag!
Han blir alltid ledsen när det ahr gått över och säger att han inte vet hur han ska behärska sig, och han vill inte sluta spela för det är hans "passion".

Ja, han är ju inte världens bästa pappa annars heller direkt. han har inget tålamod alls med Bianca, han ryter till och klagar och tjafsar och umgås knappt med henne. Även om han ibland kan få sina ljusa stunder och verkligen vara rar mot henne. Kontrasten finns dock alltid där.

Så ja, jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte riktigt hur länge jag orkar med det här. Om det bara handlar om mig känner jag att jag kan ge det längre tid, alla har det jobbigt när barnen är små och jag kanske ska ha mera tålamod med honom. Men det här handlar om Bianca också och jag börjar tänka på att det här inte är bra för henne. Jag får ont i magen av hur han beter sig i hennes närhet ibland. Borde jag lämna honom....

Vad ska jag göra?
evilducky
Gillar vimedbarn.se
Gillar vimedbarn.se
 
Inlägg: 11
Blev medlem: sön feb 15, 2009 20:40

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav MollyAlex » sön aug 16, 2009 22:54

Oj va jobbig situation! Så svårt att råda, bara du kan ju veta alla nyanser i ert förhållande. Men jag tycker som du skriver i slutet, att visst kan man själv stå ut med en del (sen e frågan om man SKA stå ut med en del), men när det sen går ut över ens barn så blir det en helt annan grej.

Det låter ju inte helt normalt att bli så arg att man kastar sig på golvet, ryter åt sin familj eller hotar med självmord (även om detta sker under stundens hetta i spelet).
Jag skulle nog börja diskutera spelberoende med honom, eller iallafall söka på det över internet. Har förstått att World of Worcraft e otroligt beroendeframkallande o säkert finns det fler spel som e det. Men även om han säger att det e hans "passion", så tänker jag att det låter som det går före hans familj. Ni borde va hans passion, eller har jag fel?

Bianca lär ju snart se ett samband med att hennes pappa blir arg o beter sig irrationellt när han sitter vid datorn, o ev dra sig undan eller i värsta fall bli rädd för honom.

Mitt tips e att ställa ultimatum, vad ska va viktigast? Ni eller att spelar spel?
Hoppas verkligen att han kan ta åt sig. Att han kanske kan känna igen sig i ett beroende mönster, så som en spelberoende är. Önskar er all lycka, o en helmassa styrkekramar!

/M
BildBild

BildBildBildBildBildBildBildBild
Användarvisningsbild
MollyAlex
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 211
Blev medlem: sön mar 15, 2009 02:06
Ort: Stockholm

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav zettan » sön aug 16, 2009 23:05

J förlåt om jag säger det men det låter som om du har två barn istället för att det är mamma, pappa, barn. Och ja det låter som om din sambo är spelberoende och tycker att du ska kontakta någon som kan mera om det för att få hjälp för jag tror inte att din sambo (om han nu är spelberoende) kommer att lyssna på dig om du försöker prata med honom om detta. Ett spel ska inte komma i första hand utan det ska du och eran dotter göra.
Det enda jag kan ge dig är dock allt att först försök att prata med honom funkar det inte så hitta någon som är kunnig angående ert problem . Hoppas att det ordnar sig för er.
Användarvisningsbild
zettan
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 1859
Blev medlem: mån maj 19, 2008 22:49
Ort: Ale

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav evilducky » sön aug 16, 2009 23:08

Tack =).
Det där med spelberoende gäller honom i hög grad. även när han spelade WoW va han medveten om att han var beroende, vi pratade rätt mycket om det, men han "tyckte inte att det var så farligt". Inte ens nu efteråt verkar han känna så, även om han ångrar att spelet gick före en del andra saker.
Det är ganska tydligt att street fighter till viss del i alla fall har ersatt WoW, men han säger att han vill ha det så. Han vill att spel ska ta stor plats eftersom han tycker att spel är roliga och att Bianca faktiskt är ganska tråkig... För mig är det där rätt obegripligt.

Någon som har något tips om vem man kan kontakta?
evilducky
Gillar vimedbarn.se
Gillar vimedbarn.se
 
Inlägg: 11
Blev medlem: sön feb 15, 2009 20:40

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav zettan » sön aug 16, 2009 23:14

Som MollyAllex sa så leta på nätet eller så tar du kontakt med en kurator som kan finnas hos mvc och därigenom kanske de kan hjälpa dig att hitta någon som kan det där med spelmissbruk. Och skulle det inte hjälpa sen så kanske det är bäst för dig och er dotter att flytta ifrån sin sambo ett tag så han kanske fattar hur det står till.
Användarvisningsbild
zettan
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 1859
Blev medlem: mån maj 19, 2008 22:49
Ort: Ale

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav anettejohansson » mån aug 17, 2009 06:09

Men de där e ju inte normalt han behöver ju hjälp! Kan bara säga att jag personligen skulle slänga ut min sambo om han betedde sig så mot våra barn! Saken e ju den att han får inse att han inte kan leva som han kanske gjorde innan ni fick barn! Hon borde väl ändå va viktigast!
Bild
Bild
Bild
Användarvisningsbild
anettejohansson
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 4358
Blev medlem: sön apr 08, 2007 18:42

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav Medea » mån aug 17, 2009 06:49

Det är väldigt intressant det där när du säger att han egentligen är snäll.
Min man har en släng av samma åkomma och den kallas passiv aggressiv. Det innebär att man tex lovar tvåtusen saker som att sluta spela, ta sitt ansvar i hemmet osv. Dessa är bara exempel och har inget med min man att göra med det är en aggressiv handling. Bara för att människan inte skriker, vilket din också i och för sig också gör, så kan handlingen ändock vara aggressiv, efter som en annan part tar skada, hänger du med.

Försök tänka på hur du vill och önskar att din dotter ska växa upp. Det kommer att låta hårt nu men vad är viktigast. Att ta hand om din spelberoende man och spegla det till din dotter eller att lära din dotter vad en stabil uppväxt är.

Man kan jämföra din man med en alkis eller narkoman. Har har bytt ut spriten emot vin eller öl. Men han blir lik förbannat full, inte sant?

Skulle min man ryta åt min dotter för att hon kryper, eller vilken anledning som helst åker han ut. Och det utan kronjuvelerna.

http://www.gameover.com för spelberoende
BildBild

BildBild

BildBild

Älskade döttrar Ophelia 081025 och Livia 100516.
Användarvisningsbild
Medea
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 1345
Blev medlem: fre dec 05, 2008 09:59
Ort: Ödeshög

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav Medea » mån aug 17, 2009 07:12

Glömde säga att du säkert gör ett kanonjobb med din dotter och säkerligen är kanonstark, det är inte en lätt situation du är i.

Ge inte upp!
Kämpa för dig och din dotter. Hon är viktigare än din mans spelande.
BildBild

BildBild

BildBild

Älskade döttrar Ophelia 081025 och Livia 100516.
Användarvisningsbild
Medea
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 1345
Blev medlem: fre dec 05, 2008 09:59
Ort: Ödeshög

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav Chobb88 » mån aug 17, 2009 07:22

evilducky skrev: Han vill att spel ska ta stor plats eftersom han tycker att spel är roliga och att Bianca faktiskt är ganska tråkig... För mig är det där rätt obegripligt.
:shock: :shock: Har han sagt så!? :shock:



Jag skulle aldrig acceptera nått sånt. och det ska inte du heller göra!
Ja prata med någon om spelmissbruk. Och är det så att han absolut inte vill ha nån hjälp med att sluta spela, så tycker jag också att du ska ställa ett ultimatum, där han får välja er eller spelandet!

Lycka till! Hoppas det löser sig för er!
BildBild

BildBild
Användarvisningsbild
Chobb88
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 4571
Blev medlem: lör mar 15, 2008 16:51
Ort: Lindesberg

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav Redhotwera » mån aug 17, 2009 08:28

Om min partner ville spela dataspel i flera timmar, bete sig som ett barn och vara en dålig pappa, skulle jag inte tolerera det. Om han inte slutade spela I MORGON kan han packa väskan och gå. Det beteendet skulle jag inte tolerera mot min son. Min son är viktigare än vad som en gång fanns mellan min partner och mig.
Bild

Bild
Användarvisningsbild
Redhotwera
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 4547
Blev medlem: lör feb 16, 2008 19:44
Ort: Ale

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav hellokitty » mån aug 17, 2009 09:16

ingen lätt situation det här med missbruk. MIn pappa är alkoholist och min man är spelberoende så jag vet. Nu spelar inte han dataspel, tv sple utan han tippar,poker osså.. dock har han lagt ner i stort sett nu. men det kommer ju alltid finnas där. Men skulle han börja igen så skulle jag bryta. vill inte att min son skall ha något med sådant att göra. Och det är inte okej att din kille beter sig så inför ert barn! Tyvärr är det ju så att sålänge en missbrukare, beroende inte ser det själv och aktivt vill ha hjälp så är det otroligt svårt att tvinga på dom hjälp. Det mest effektiva är väl att ge dom ett ultimatum och sen det svåraste att stå fast vid det!! slutar han inte att spela flera timmar om dagen och bete ig som en barnunge så flyttar du eller han åker ut. Och stå kvar vid det om det inte blir någon ändring så han inser vad han förlorar! Förhoppningsvis. I vilket fall som helst är det ingen bra miljö för din tjej och det är väl det viktigaste! lycka till!
BildBild
BildBild
hellokitty
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 797
Blev medlem: sön maj 10, 2009 16:05
Ort: Göteborg

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav Medea » mån aug 17, 2009 09:28

Ställer man hela tiden upp för en missbrukare, oavsett vilket missbruk det än må vara, så möjliggör man för missbrukaren att fortsätta sitt missbruka.
jag har en vän som är missbrukare och jag hjälper inte om jag lånar ut pengar, ljuger för henne/honom, springer ärenden, tar hand om henne/honom osv i oändligheten.

Det är chicken race som gäller, och väj inte undan, då förlorar nämligen alla.
BildBild

BildBild

BildBild

Älskade döttrar Ophelia 081025 och Livia 100516.
Användarvisningsbild
Medea
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 1345
Blev medlem: fre dec 05, 2008 09:59
Ort: Ödeshög

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav Fru S. » mån aug 17, 2009 10:11

Det är väldigt enkelt för oss att sitta bakom våra skärmar och säga att du ska ställa krav, att du ska kontakta kurator, att du ska bete dig på ett sätt för att hjälpa din sambo.

Vad jag skulle vilja säga till dig är att tänka först och främst på hur DU vill ha det. Vilket liv vill DU ha?
Hur vill du att Bianca ska växa upp?
Ska hon vara rädd för att låta det allra minsta?
Ska ni gå på tå för att en annan människa väljer att strunta i sitt barn och ägnar hellre sin tid framför ett spel?

Jag hoppas att du får det stöd du behöver.
Och jag hoppas att din sambo vaknar upp och inser att han får lov att sluta leka sönder sitt liv.

Stor kram till dig!
Du kan alltid bolla dina tankar med oss.
Bild
Bild
Fru S.
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 3217
Blev medlem: mån feb 18, 2008 05:36
Ort: Göteborg

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav evilducky » mån aug 17, 2009 13:30

Tack för era svar! De betyder otroligt mycket!

Jag förstår vad jag måste göra, även om det är väldigt svårt. Det ni har skrivit är faktiskt ett väldigt stöd. Jag behövde höra det från annat håll.

Jag ska prata med honom ordentligt en sista gång nu. Om saker inte förändras får jag och Bianca bo hos mina föräldrar ett tag. Ska till familjecentralen också och prata med en socionom där. Hon kanske kan ge mig lite råd också.
evilducky
Gillar vimedbarn.se
Gillar vimedbarn.se
 
Inlägg: 11
Blev medlem: sön feb 15, 2009 20:40

Re: Var går gränsen? Är det jag som överdriver? (långt)

Inläggav Shrin » mån aug 17, 2009 13:43

Skickar några styrkekramar till dig och Bianca!
Hoppas det löser sig till det bättre för er alla tre!
Användarvisningsbild
Shrin
Alltid online
Alltid online
 
Inlägg: 245
Blev medlem: ons okt 17, 2007 16:12
Ort: Stockholm

Nästa


Återgå till Relations problem