utredning på dagis

[ToToRo]

Vi va på utvecklingsamtal i måndags angående båda våra barn. Leiha var det inget konstigt med. De sa att hon har humör och det har hon ju, men de sa mycket mer om Liam.

De upplever att han har uppmärksamhetsproblem, han har svårt i sociala sammanhang samt att han inte kan färger och inte kan räkna. Så nu ska han få göra någon sorts grundutredning på förskolan och så ska specialpedagogen titta på honom.

en del av detta visste jag innan men det gör så ont att höra någon annan säga det. Det känns ju på nått sätt skönt att de ska hjälpa honom, men ändå är det en liten röst i mig som bara protesterar. Alla barn är ju inte lika och alla tar olika tid i utvecklingen. Han är ju väldigt duktig på annat. Men det kanske är vanligt försvar.

[Stina]

Hej, förstår känslan. Helt klart jobbigt att höra.
Lära sig räkna och se skillnad på färg är ju något som verkligen går att lära in.

Vad är han bra på?

[ToToRo]

traktorer han kan rabbla alla olika sorters arbetsmaskiner och olika jordbruksredskap. I detta intresse har han även ett öga för detaljer. Han är duktig på se likheter och skillnader. Han har stor fantasi i sin egna lek, han är väldigt snäll (och lite känslig). Han funderar mycket och kommer med så finurliga funderingar ibland. Han är oftast rätt lugn men kan lätt trissa upp sig vid mycket intryck omkring honom, då får han svårt att lyssna och det kan ofta bli tokigheter.

han har regrederat en del senaste månaderna (vilket kan bero på en lekkamrat på dagis som det verkar va nå knas med). Han har börjat använda sin snuttefilt igen och pratar stundtals babyspråk. Han har blivit mycket mer klängig och vill sitta i knät mer än förr.

[Stina]

Ok, hur är lillasyster hemma då?
Det är ju inte helt ovanligt heller att ett storasyskon vill bli liten igen. Vi behandlar det större barnet omedvetet tror jag som så mycket större.

Du skulle ju kunna bjuda hem den andra kompisen för att de ska hamna på banan igen?

[ToToRo]

Det kan ja göra. Har inte tänkt tanken för liam har inte velat när jag frågat.

Lillasyster är ganska mammig, men det har hon alltid varit. Hon har en vilja utan dess like men är däremellan väldigt glad. Limpen älskar att småretas med henne för hon är ju så lätt retad. Men annars är det mestadels Leiha som blir avundsjuk när liam sitter i knä m.m men vi har lyckats löst det ganska bra. Hon kan ibland köpa att få sitta bredvid om jag är tillräckligt envis om det så liam får sitta i knät.

[Poffie]

Alla barn utvecklas ju i sin egen takt, och att säga att det här och det här ska dom kunna vid en viss ålder tycker jag är helt fel. Ett barn kan tex. vara grym på att prata men inte kunna räkna vid en viss ålder, medans ett annat inte pratar alls med är grym på siffror. En bekant till mig har en son som inte började prata förrän han blev fyra år men då visade det sig att han låg betydligt längre fram i utvecklingen än de andra då han sugit åt sig precis allt och då kunde berätta detta.
Din son är duktig på detaljer men kanske inte tycker att siffror är lika intressanta som tex. traktorer. Inget konstigt med det. Kanske kan lära sig räkna traktorer?

[Kali]

Jag tänker som så här. En utredning är inte farlig. Det är tvärtom rätt så roligt för barn. Han får vara ensam med en vuxen som är hundra procent koncentrerad på honom och leka lekar/spela spel/titta på grejor han aldrig gjort/sett förut.

Antingen kommer de fram till att ingenting är "konstigt" och då vet man det.
Eller så kommer man fram till att han har någon svårighet och då kan man hjälpa honom med det nu när han är jätteliten och har alla chanser i världen att få träna sig på det så mycket att det inte ens märks om några år.

Diagnoser brukar man inte sätta på så små barn - normalutvecklingen så otroligt stor för barn att man inte vet vad som har hänt om ett år eller två.

Och slutligen. Det ändrar ju ingenting. Han är fortfarande världens finaste lille kille. Och skulle det vara något han behöver hjälp med så har han världens bästa föräldrar till det.

Kramar!

[ToToRo]

poffie: dina ord värmer. jag försöker faktiskt prata om färg och antal inom hans intresse. så imån ska vi nog baka igen inför hans kalas, så då får han räkna dl mått

kali: jag ser inte utredningen som ngt farlig, men det gör ont i mitt hjärta och självklart lägger jag på mig mycket skuld då jag inte kunna skapa sådana förutsättningar för honom att lära sig detta. och jag är livrädd att han ska bli mobbad i skolan för att vara "udda". så egentligen handlar det inte om oro för utredningen utan den faktiska möjligheten att han kommer få stora bekymmer i senare år. (jo jag e nog en knäpp, hispig, framtidsspående och arbetsstörd mamma)

[Kali]

totoro: förstår det att det känns så! men jag tror att du nånstans också vet att det inte är så. du har inte skuld. det är inte viktigt att kunna räkna när man är 4 år! det finns gott om tid att lära sig det i sin egen takt. det sociala kan man också träna på jättemycket (vad de nu menar med det mer exakt?)

Allt det som är viktigt för en 4-åring och alla de förutsättningar en sådan kan önska sig ha är jag helt säker på att Liam har med dig som mamma, inte ett dugg knäpp eller hispig!

och som jag också alltid brukar skriva - tänk om du INTE ha känt och tänkt det som du känner och tänker nu? det är klart att du blir orolig och ledsen för man vill att allt skall vara perfekt med ens barn, att de skall ha de absolut mest ultimata förutsättningarna för allt.

[ToToRo]

Kali: tack

Idag tvingade jag honom att ta det lugnt så då räknade han till 10, ska se om jag kan få honom att räkna längre ikväll

Nu e det filmmys medans leiha sover och sen ska vi baka. Vi har redan vart och shoppat mat och fika inför hans 4 årskalas på söndag och till min stora glädje skötte de båda sig toppen. Jag tycker det blir så tydligt på Liam, att när jag orkar vara mer följsam och lugn så klarar han de direktiv han får. Så länge som det inte blir för mycket stimulin så har han inga problem att hålla uppmärksamheten.

[ToToRo]

ush förlåt att jag babblar. jag tänker mycket på detta och analyserar allt.

[gellis]

Det kan ju vara så enkelt att han behöver få lära sig på sitt eget sett

[che]

Kan tänka mig att det känns jobbigt när ngn annan bekräftar det som du redan känt.
Jag önskar dig all lycka o hoppas att ni får det stöd ni behöver o har rätt till om utredningen visar att sådant bör sättas in för barnet.