Sova i samma rum

[Sigrid]

Jag har frågat på facebook men tänkte fråga här också, vill gärna ha mångas erfarenhet!

Jag har en fråga om små barn i samma rum. Vi har ju hela tiden haft barnen i skilda rum mtp. Svantes benskörhet och att vi inte visste hur Sixten kunde vara mot honom (våldsam osv). Nu är ju inte benskörheten så illa som det verkade först, och Sixten är aldrig det minsta våldsam mot Svante. Det värsta han gör är att han trycker undan honom när Svante försöker ta leksaken Sixten har, typ.

Iallafall, Sixten och Svante har inte en särskilt nära relation, vilket många andra syskon verkar ha. Och jag tror att det till viss del beror på att vi automatiskt och omedvetet hållit Sixten från Svante efs vi varit tvungna att vara med och skydda Svante hela tiden. Och det känns väldigt viktigt för mig att försöka vända det. Jag tror att en del i det skulle vara att de delar sovrum. Dels blir det inget "mitt rum" och "Svantes rum" utan ett mys-och-sovrum och ett lekrum, och dels så skulle de få möjlighet att interagera med varandra innan de somnar och kanske också på morgonen innan vi tar upp dem. Det skulle nog också ge en extra trygghet kan jag tänka mig. Båda sover fortfarande i spjälsäng.

Min man är inte lika positiv. Han tror att de skulle väcka varandra hela tiden, men jag tror hatiskt inte det. Jag menar, de väcker varandra om de vaknar tidigare på morgonen ändå efs rummen ligger mittemot varandra så hör de varann väldigt bra ändå. Om de ligger i samma rum kanske det snarare blir så att de pratar med varann istället för att gnälla/ropa?

Vad har ni för erfarenhet av att ha små barn i samma rum? Har de fått en närmre relation? Har de sovit sämre/tom. bättre?

[Sigrid]

Haha det ska naturligtvis inte stå "hatiskt" i näst sista stycket utan "faktiskt"

[ToToRo]

Nu är ju inte mina barn så gamla. Egentligen delar inte mina barn rum. Men verkligeheten ser ut att leiha inte har ett eget (båda barnen sover i vårt rum) och de leker mycket i lekrummet tillsammans. Nu kommer jag inte ihåg hur ganla dina barn är men liam är ju bara 3 och har inget behov av att vara ensam. Vill han leka så leiha inte når så har han några bord i rummet som han använder. Men oftast vill han att hon ska vara med antingen i leken eller som sällskap.

Jag tycker det fungerar bra och kommer väl ha så tills jag upplever att de är äldre och är kanske i mer behov av ett eget rum.

ni kan väl testa och se hur det fungerar?

[Kali]

jag tror kanske det är att vänta sig lite för mycket att två barn som är 2,5 och 1 år gamla skall ha en nära relation, det är som en kvalitetsvärdering som jag tänker inte går att göra. de är syskon, de har en relation och ni kan givetvis påverka den på olika sätt, framför allt genom hur ni förhåller er. jag tycker också ni kan testa, funkar det inte kan man alltid ändra. det viktiga är ju bara att vara lyhörd för varje barns behov även om det inte stämmer överens med vad man själv helst hade velat se.

vet inte om jag låter tråkig nu men jag hade inte bekymrat mig för deras relation, slutar ni skydda den lille från den store och låter dem leka mer "själva" så kanske det om du hoppas på kommer av sig själv?

[jessica81]

Jag har ingen erfarenhet av den egentliga frågan om relationen. Men att dela rum av den anledningen att ha ett sovrum o ett lekrum tror jag är jätte bra så länge barnen är små o inte behöver ensamheten i sig. Jobbar på förskola o där jobbar vi mycket med stämningen i rummet o upplever att det är väldigt positivt. Testa, funkar det inte, byt tillbaka. =)

[A&L]

En väninna gjorde så med sina döttrar. Ett sovrum och ett lekrum. Kommer inte ihåg exakt hur gamla de var ca 6 och 2 år tror jag, det gick i några år. Testa det går ju altid att möblera om.