Operation av testikel. Uppdaterat :)

[Ki27]

Hej på er!

Vi har fått en tid för operation av en testikel som sitter för högt på Leon.

Jag tycker det är lite obehagligt att söva, och allt omkring en operation, speciellt på mitt barn.

Vi tillbringade ju visserligen lång tid på sjukhuset vid födseln, där han genomgick en rad olika saker, men han sövdes aldrig på riktigt utan fick mat och lugnande vid en eeg-röntgen, så han somnade.
Jag har ju fått göra kejsarsnitt som ju är ett stooort ingrepp jämfört med detta, och det gick ju hur fint som helst, sen var jag ju aldrig sövd heller...
Det känns jobbigt med ett litet barn...

Sen får bara en förälder vara med barnet på förberedelse och uppvak, jag vet inte vem av oss som blir bäst...?
Sen antar jag ju att sjukhuspersonalen vet vad de gör och att vi bara ska vara ett stöd... Men jag har ju lite erfarenheter av dåliga beslut inom vården, så man föreställer sig ju det värsta.


Är det någon här som varit med om en sån här operation på sitt barn?

[Fru S.]

Jag har inte varit med om nån sån. Vill bara skicka lite cyberkärlek och styrkekramar till er.

Jag tror att jag själv skulle vilja vara med, jag har erfarenhet från vården och blir inte lika uppskärrad som min man skulle bli. jag antar att den som är lugnast och tryggast för Leon är den som ska vara med.

[Ki27]

Tack Fru S!

Ja, jag vet att jag har varit väldigt lugn vid alla de tidigare saker vid varit med om med Leon på sjukhuset, det är bara att det känns jobbigt.. men jag vill nog vara med o se vad som händer o va Leon nära, men det är nog bra om vi finns där båda två, så kan man ju bytas av kanske.

[Ralphie]

Åh, det här kanske inte är så lugnande, men jag lider med dig! Jag har många gånger föreställt mig hur jag skulle reagera om Eddy var tvungen att bli sövd och jag skulle tycka att det var fruktansvärt! Usch..

Men troligtvis kommer det ju inte vara några problem alls, utöver att ni kommer vara oroliga. Och som du själv säger, ni båda kan ju vara där så att ni kan turas om. Jag hade nog velat vara den första som gått in, men det är nog för att E är väldigt mammig.

[Ki27]

Tack för era svar!

mini-mamma, du får gärna skriva mer när du hinner
Det är faktiskt skönt att du skriver sånt som hur han var efter uppvaket tex, det har man ju ingen aning om om man inte varit med om sånt förut, då vet man ju vad man har att vänta.
Och det är inte alltid man får sådan info från personal, för det är så självklart för dem.

Leon kan ju vara otroligt mammig, så jag vill absolut vara i närheten iaf.

[Ki27]

Stort tack mini-mamma!

Ja, vi har 3 mil till detta sjukhus, så vi ska tvätta honom tre ggr innan med bakteriedödande tvål o sätta på två plåster.
Låter rätt ok ändå, bara man är förberedd på vad som händer vid narkos mm, tack för din beskrivning.
Värsta är väl skräckhistorier om feldoseringar man hört nån gång...

Det är ju iaf en ganska ytlig operation, har vänner som opererat deras nyfödda sons skalle/hjärna, så detta är ju ingenting.... huuu...

[Fluffis]

Tim har gått igenom i princip samma operation, då han var drygt ett år gammal. När han föddes fanns bara den ena testikeln nere, den andra satt i magen eller saknades de visste ej. Därför opererades han, vid operationen hittade de inte testikeln....

Jag förstår din oro över att han ska bli sövd, jag tyckte det var otroligt läskigt innan men kan lugna dig med att alla gick jätte bra. Vi var på sjukhuset em/kvällen innan för förberedelser och sedan tillbaka på morgonen därpå för operation.

Det var bara en av oss som fick vara med då han blev sövd och jag valde att vara med, fast det kändes jätte jobbigt. Men allt gick så fort så jag hann knappt reagera, läkarna tog honom från min famn på en gång och ledde ut mig då de var klart allt inom loppet av 10 sekunder. Det var skittungt att lämna honom där såklart....

Själva operationen tog max 50 minuter fast det kändes som hundra år....vid uppvaket hade vi turen att båda fick vara med.

Jag skickar med en länk till bloggen där det står litegrann om du vill läsa, så ser du att det gick jätte bra trots allt;
http://skrutten.blogg.se/2009/october/d ... ml#comment

Ett dygn efter operationen var han helt sig själv igen, pigg, glad och hade inte alls ont. Det kommer gå bra men det är klart att det känns jätte läskigt....

[Ki27]

fluffis, oj hittade de den inte?
tack för ditt svar och för länken

Jag kan få tag i den som sitter för högt om jag verkligen försöker. Men en bvc-läkare (som såg ut som Super Mario..) kunde inte hitta den, men han lös endast med en lampa...
Men den finns iaf, o det känns ju tryggt...

[Tigi]

T opererade ju bort ett brock i ljumsken när hon var 5 månader bara...då sövdes hon...då fick både jag o min man vara med henne innan och efter....varför får inte ni det?? . . aja vi fick iallafall inte se när hon sövdes för dom sa att det kunde se läskigt ut..men det va jobbigt å lämna iväg henne till ett par främlingar å hon grät ju då .. så kanske känns bättre å se när barnet sövs ändå... operationen som hon gjorde toig ju ioförsej bara 5 min så dte va ju skönt ... på uppvaket fick både jag o M va med...o det tog ju ett tag innan hon vakna men hon va gosig å mysig när hon vakna så jag tyckete inte alls dte va nått läskigt me det....

hoppas allt går bra sasoki

[Ki27]

Tigi, vet inte varför vi bara får vara en med, naturligt vis för infektionsrisken ska minska, men ändå...
Jag hoppas att L inte blir ledsen bara... så ska det nog gå bra.. Sen får man ju hoppas att operationen går bra.

Tack!

[Ki27]

Jag hade omvandlat lite detaljer under årets lopp märker jag! Läs här om du vill veta vad jag skrev direkt efter operationen!

http://barnbus.blogg.se/2009/march/utka ... morse.html

Tack

[Ki27]

Det gick jättebra!!!

L vaknade av sig själv vid fyratiden på morgonen så det var bara upp o dricka lite te, han gillar
En dusch med bakteriedödande. På med Embla i in me alvedon, och iväg, i snövädret...

När vi kom dit fick vi ett rum, vi, jag o sambon fick vara med båda två både före och efter, det kändes bra!
De kom in o satte kanylen, jobbigt tyckte L.... Sen fick vi vänta i tre timmar, suck!!! De var flera som småttingar som skulle opereras, och de gick efter ålder, yngst först, o L var äldst givetvis...
Försökte hålla ut med film o leksaker, men magen var tom på ossa alla, så det var kämpigt...
Äntligen bar det iväg till operation, helt plötsligt! Jag satt med L i famnen medans vi for igenom korridorer rätt in i operationsrummet, min sambo fördes till fikarummet. Det blev det storgråt när de skulle sätta narkosen, men huuua va fort det gick, men jag var ju beredd, tack vare er!
Så de tog honom o la honom på op-bordet, jag kikade på honom, så fin, o föjlde med en sköterska ut. Hon pratade hela tiden med mej o undrade om jag varit med om liknande förut mm. Jag var inte alls orolig, men när hon pratade med mej sådär jättefort o trodde jag var ledsen, så blev jag ju det...! Sambon undrade hur det gått, o jag sa med gråten i halsen o leende på läpparna, - johhh, de gick fiint... ehh....

Det tog väl en kvart sen fick vi komma o sitta brevid onom på upvaket. Han vaknade efter 45 minuter o slet av sig syrgasmasken, hihi! Glad men trött Jag märkte ingen större skillnad på honom, förutom trötthet, eftersom han ändå är så instabil i kroppen, så det var inget konstigt.
Efter ett litet tag fick vi åka tillbaka till vårt första rum, dricka efterlängtad välling o glass, och kirurgen kom o pratade med oss om att allt gått jättebra!
Sen åkte vi hem.
Stannade hos farmor på vägen, klappade katten o åt mat.
Han visade inga tecken på att ha ont, och har knappt gjort det efter heller, bara när man byter blöja då ser man att kan tycker det är lite obehagligt, det förstår jag för han är alldeles blå där ner.

Så jag är så glad att det är över och att allt gick så bra!!!

Det västa för L är nog mest att se plåstret efter kanylen i armvecket... nu har jag ryckt bort det för de hängde på sniskan, men han började stortjuta så fort han såg det


Kram på er!

[Fru S.]

Vad skönt att det gick bra i alla fall!

Krama L från mig och Gus.
Och en bamsekram till dig också, raring!

[Ki27]

Tack Fru S, det ska jag göra

[Tigi]

skönt att allt gick bra!