nr 2? miljoner frågor!

[evelina_sweet]

hejsan alla föräldrar.
Ska bara berätta lite snabbt om frågan innan jag ställer den.

Jag och sambon har en liten son på 11 månader och har väll börjat "öva" på nästa.
Kan säga att min son har energi till tusen, har inte mött andra barn som har hans energi och vi träffar många olika familjer.
Å nej, då sover han ändå inte bra om natten. sover 2 timmar mitt på dagen och är uppe resten av kvällen. Han brukar lägga sig vid 20-21.30. brukar skrika ett par gånger på natten.
Man är lite mör men känner att man vill skaffa sina små nu när man är så uppe i det än att vänta flera år med nästa.
Men kommer jag att ta vatten över huvudet?
Hur mycket förstår ola innan bebisen kommer, om det nu skulle ta sig direkt. då är ola drygt 18 månader?
Vad ska man tänka på?
Kan inte någon berätta hur det är att ha barn tätt inpå varann?

Jag tackar på förhand:)

[Jema]

Hej!
Jag väntar vårt andra barn just nu och vi har en son på 17 månader som har energi till tusen. Man blir trött bara av att titta på honom ibland. Samtidigt som det är fruktansvärt roligt att följa hans utveckling nu, han har blivit mer som ett barn än en bebis. Barn förstår mer än man tror och så länge dom får vara delaktiga i allt man gör med kommande bebisen, så tror jag att det kommer gå kanon bra. Min son har varit med mig hos barnmorskan och lyssnat på hjärtljudet och man har sett hur han nyfiket har lyssnat samtidigt som han ändå lekt i vagnen.
Det jag kan känna som varit jobbigt för mig är att jag mått så fruktansvärt illa i början på båda mina graviditeter, så det har varit skönt med extra stöd den tiden och att min mamma har kunnat ta vår son när jag mått som sämst och gått ut med honom osv.
Eftersom vår bebis fortfarande ligger i magen, kan jag inte berätta hur det är med två barn som kräver ens uppmärksamhet. Det jag känner spontant är att pappans roll när bebisen är ute är extra viktig i början, så det större barnet får känna sig lika älskat och önskvärt som det mindre barnet. Lika så att det större barnet får vara med och byta blöja osv, så det får känna sig duktigt och behövt och samtidigt försöka ge egentid till det stora barnet. Massor med uppmuntran, egentid och att pappan ger det stora barnet uppmärksamhet när mamma är upptagen tror jag är jätte viktigt!
Nu ska jag sluta svamla om vad jag tror funkar, alla är vi olika!

[evelina_sweet]

Tack så mycket för ditt svar. Det låter väldigt klokt.
Men jag tror att man får sig en funderare innan och under en grav eftersom man i princip vet vad som komma skall. Igentligen vet jag inte varför jag oroar mig men jag är nog lite nojjig i början. Alla vill vi vara bra föräldrar och ge våra barn lika kärlek.
Och så finns ju dagis eller förskola heter det nog.

[moia]

Jag har också en riktig vilding hemma. Han klättrar som tarzan och är överallt och dessutom rätt krävande - kan sällan sitta själv och leka. Undrar också hur det blir när nästa bebbe kommer (inte gravid än men bebis är under produktion, hehe). Framförallt sambon är lite skraj och säger ungefär "Hur ska vi klara av två såna här när vi knappt klarar av en?" Men jag känner mer att det löser sig, man vänjer sig och får ta problemen när de uppstår.

[milla]

Våran kille var 17 månader när lillsyrran kom,måste säga att det har gått jätte bra Har gjort så att han fått vara med när han vill vara med tex under matning,om jag burit henne o han har velat komma upp så har jag ibland lagt ner henne... Vi har inte haft några problem alls med varken svart sjuka eller känslor av att vi inte hinner båda Tror att det är en stor fördel med täta barn när det gäller svartsjuka,dom e nog för små för att bli svartsjuka,våran kille har från dag ett klappat o pussat bebisen flera gånger om dagen o tyckt att de e roligt... Fick höra mycket innan om hur JOOOOBBIGT det skulle bli mm,men konstigt nog bara från dom som inte själva har barn tätt Folk undrade hur vi skulle orka ha två blöjbarn samtidigt,men det tänker jag inte alls på,de går ju hur snabbt som helst o byta en blöja Lycka till med bebisverkstaden alla ni som försöker!