När är det för sent att skaffa barn?

[ToToRo]

Förlåt för alla mina frågor men tycker det e så intressant vad alla tycker. Hur gammal tycker du man får man vara?

[ToToRo]

45 är min gräns för jag vill inte vara 70 innan barnen flyttar ut

[Taweret]

Jag röstade på 45 men jag tycker nog att det beror lite på. Jag tycker det är lite sent att börja få barn när man är runt 40 men om om man har många barn så känns det som om det inte är lika illa att vara äldre, om ni förstår hur jag menar. Jag har vänner som fått första barnet strax innan dom fyllde 40 och dom sliter mer än vad vi gör har jag märkt.

Själv sätter jag nog gränsen vid 40 så om vi ska ha fler barn så har jag ca 6 år på mig, så det är ju ingen panik

[Nelia]

Jag känner rent spontant att 40 är maxgränsen. Mest för att många av mina arbetskamrater skaffat precis innan eller runt den åldern och det har varit många orosmoln med fostervattensprov osv. Riskerna ökar ju med åldern.

För egen del så tror jag att jag drar min gräns redan vid 35. Men det är väl mest för att jag bara vill ha ett barn till. Jag har alltså 7 år på mig och njuter av att inte stressa.

[sprallos]

Min personliga gräns för mig själv är vid 35, så detta är mitt sista barn. Ja om det nu inte skulle bli en "hoppsan-hejsan", då får man ta ett beslut då och där. Men i mina tankar räcker det nu och 35 är mitt "ålderstak".

Men jag vill förtydliga att jag inte på något sätt tycker att det är fel eller nåt att skaffa barn senare. Jag har många goda vänner som skaffat barn som +35 åringar och det har varit hur bra som helst, för dom. Vissa har barn sen tidigare med andra män, separerat, träffat ny man och fått barn en gång till. Tycker det är helt fantastiskt!! Det är så härligt att se när livet liksom utvecklas hela tiden och barn är ju det mest fantastiska som finns.
Men för min del och som mitt liv ser ut idag så är 35 mitt ålderstak. Men vem vet...man vet inte vart livet tar vägen, vi kanske känner att "Vi vill ha en sladdis!!" om några år. Livet är som sagt oförutsägbart (tack och lov!). Eller så blir det som för för många andra, vi kanske inte ens lever ihop längre och jag har en sladdis ihop med Robert Pattinson, vem vet??

[gellis]

jag säger för min egen del 35 men jag röstade på 50 för att jag tycker under rätt omständigheter att det kan vara ok oxå vid 46 års ålder. min pappa fick min lille bror med hans andra fru när hon var 45 och han 53 och det kan jag inte säga var så smart just i deras fall. man måste ju som sagt tänka på att man måste orka oxå. min pappa som hade sagt redan från början att han inte ville ha fler barn blev grundlurad då hon en dag 3 mån efter deras skillmässa ringde och sa att dom skulle ha barn. hon körde fulingen och skippade p-pillerna. visst är min pappa glad idag över min lille bror men det har kostat oxå. när min lillebror var 3 så var min pappa och han ute och lekte, pappa fick en hjärtinfarkt men lyckades ta sig till telefonen och ringa 112. eftersom dom var ensamma så fick min lillebror se pappa rullandes in i ambulansen och hade det jätte jobbigt länge med att säga hej då. det jag ville komma med min lilla historia är att även fast hälsan kanske är bra så ökar riskerna för sånna här saker ju äldre man blir.

[Tigi]

min personliga gräns är oxå vid 35... men jag skulle gärna vilja bli klar innan 30 med barnafödandet oxå om man fick bestämma .

[ToToRo]

gellis: ja det är väl sånt man är rädd för samt att risken att ev inte få se sina barn växa upp blir större och jag vill ju hinna umgås med mina barnbarn så som mina barns farföälrar gör.

[Malin87]

För mig personligen blir det inga fler efter 30, men har många år på mig då jag inte är så gammal (23).

[Kali]

jag tror jag är för ung för att svara på det! jag menar, när jag var 20 tyckte jag 30 lät gammalt men nu är jag 31 o känner mig inte det minsta gammal. 40 låter rätt gammalt men min sambo är 41 o han känns faktiskt inte ett dugg gammal. Så hur vet jag vad jag känner om det där när jag är 40 egentligen?

OM jag ändå skulle svara så tycker jag nog att biologin sätter en bra gräns för kvinnor iaf. kan man bli med barn naturligt så är man förmodligen ung nog att ha barn! (sen kan man vara ung och behöva hjälp med att bli gravid av olika anledningar, inga fel i det på nåt sätt men det finns ju en åldersgräns för IVF på 42 o den är kanske inte så dum)

[Lejonella]

Man ska inte bry sig om vad andra tycker......jag vet.....men jag kan inte låta bli. Jag är 39 år och väntar mitt 3:e barn, och känner att jag liksom måste ursäkta mig och förklara mig varför jag i hela fridens namn kan skaffa barn när jag är så gammal.

Och blir lite ledsen när jag läser att ni har någon slags gräns som ligger fleeeeeera år under min nuvarande ålder. Men jag vet hur ni menar och att ni inte menar att kritisera mig och mitt val, men kan inte låta bli att bli lite sårad. (snyft...massor av grav hormoner....)

[Nelia]

Lejonella: Inte ska du känna så! Jag har många arbetskamrater som fått barn runt 40 och jag har aldrig ens tänkt tanken om deras ålder. När vi umgås o snackar så känns det som att vi alla är lika gamla till slut.

Min personliga gräns är för min del, jag vill ju bara ha ett barn till och är 28 år idag. Då känns 35 som en lagom ålder att ha som "gräns". Egentligen borde jag t.o.m. svara 30, för det är ungefär då jag vill att lillasyskon ska komma, men det är lite svårt att planera och säga att NU ska bebis komma, man måste ju bli gravid först...

Edit: När man tittar på statistiken här så har dessutom de flesta svarat 45 år.

[Strumpan]

Näe så ska du inte känna Lejonella! Du är absolut inte för gammal!

Jag är en av dom som tycker att 50 är gränsen. Det är aningens gammalt egentligen men mellan 45 och 50 går den enligt mig.
Min svägerska var 44 och 47 när hon fick mina barns kusiner och jag höjer inte på ögonbrynen åt det, jag hejade på henne .

Dessutom tjatade jag på min kära mor om ett syskon tills hon var ca 47 år (hon blir 53 i november) . Jag lyckades inte med mitt tjat .

Det beror ju lite på hur man är som person också, hur pigg och hurtig man är. Både min svägerska och min ömma moder är väldigt ungdomliga och det är få som tror att dom är så "gamla" som dom är.

Jag sätter ingen gräns till mig själv, jag tar det som det kommer, även om jag hoppas att jag är klar vid 35.