Jaha... matkrångel IGEN!

[Poffie]

Våran dotter på snart 4 år har alltid varit lite krånglig med maten. Hon har väldigt svårt att koncentrera sig på att äta och vill göra allt annat än att sitta och just äta. Pilla med besticken, sjunga, pyssla med kläderna, titta ut, osv.
I perioder går det jättebra men normalt så tar det ca 40-45 min för henne att äta upp en lunch. Hon äter långsamt och normalt så har vi inga problem med det, men nu har hon börjat att strula onormalt mycket! Så mycket att varje måltid är ångestfylld och vi blir irriterade nästan direkt för att hon krånglar. (jag och mannen dvs.)
Hon sitter nu och äter pyttetuggor, tuggar maten som tuggummi i över 5 minuter innan hon kan svälja och måltiderna tar nu mellan 1 och 1½ timma!!
Portionerna vi lägger upp till henne nu är minimala då hon ändå inte äter upp all mat om vi lägger upp en normal portion och ändå tar det så lång tid.
Har ingen aning om vi gör rätt eller fel när vi ska äta, men som det ser ut nu så äter jag och mannen upp våran mat, väntar lite för att se om hon kanske äter bra ändå när vi sitter med henne, och sedan går vi från bordet. Hon får sitta kvar tills hon ätit upp, så gör dom på dagis iaf, alla barnen behöver inte sitta kvar vid matbordet hela tiden.
Sitter vi kvar så ska hon hela tiden försöka att prata med oss om olika saker så hon slipper äta, visa saker, pilla på våra armar osv. Något som vi inte tycker är okey.
Jag vet inte alls vad som är rätt längre... Blir så ledsen efter varje måltid och börjar att bli osäker på om vi verkligen gör rätt, men samtidigt så vet jag att vi inte kan hålla på att dalta med henne för det utnyttjar hon direkt. Vi har ändå levt med detta problem i nästan tre år nu!
Vi har försökt med både belöningar och hot om att vi tar bort maten osv. men inget fungerar... Känns som att vi provat allt och det hemskaste är att vi nu tycker att hon börjar att gå ner i vikt. Hon har varit lite hostig och även lite dålig i magen i några dagar men detta började innan och man märker så tydligt på henne att hon bara inte tycker att det är kul att äta.
Om man pratar med henne innan måltiden så säger hon glatt att hon visst ska äta duktigt och inte krångla och hon är så taggad men sen blir allt pannkaka ändå.
Tips någon?!

[Snigel]

Kan hon ha något fysiskt problem med tugga/svälja maten?
Eller kan ni få en remiss till dietist för att få några bra tips? Det låter ju orimligt att behöva sitta så där länge varje gång ,och om hon dessutom börjar tappa vikt så känns det nästan som att lite hjälp vore fint.
Barn är ju olika matglada i perioder men om det alltid varit struligt så borde ni väl "kvalificera" för att få lite hjälp med det?

[gellis]

finns det någon maträtt som går lite bättre än dom andra så kör på den isfl, så länge hon inte lider av det så försök att slå bort eran ångest och frustration över problemet (lättare sagt än gjort). Vi har precis börjat få våran 3 åring att äta, visserligen inte många rätter men nu har hon börjat fråga om fler portioner. Jag själv känner stor frustration när man är borta och andra reagerar på hur hon äter men enligt bvc så får hon i sig det hon verkar behöva ändå.
Vi har börjat med att ta fram mat åt alla andra och när hon själv reagerar på att hon inte har fått någon så lägger jag upp en liten portion på en större tallrik utan att säga något om mat över huvudtaget. Sen lägger jag upp det lite annorlunda på tallriken än hur vi själva kanske äter t.ex spagetti och köttfärsås då lägger jag upp såsen i ena hörnet av tallriken och pastan i andra sen grönsakerna för sig. Efter ett tag så petar hon i sig det ena efter det andra.

[Nelia]

Vi har också en matkrånglare. Vi gör lite som gellis, försöker avdramatisera det hela även om det är svårt. Vi brukar laga mat som vi vet att han tycker om ifall vi vill att han ska få i sig någorlunda bra med mat och de dagar vi vet att han ätit hyffsat passar vi på att laga annan mat, lägger alltid upp lite av varje till honom på tallriken, och så får han väl peta då.

Sen vet jag att det är lite av en fälla att stå och laga något bara till honom (exempelvis köttbullar när vi äter kött, spaghetti till köttfärsen när vi äter tacos osv) men jag kan ju inte tvinga i honom mat han inte vill ha heller, han är bara 4 år. Tror knappast han kommer välja köttbullar framför en bit kött när han är äldre för det.

Däremot tycker jag att man äter middag ihop, i alla fall så gör vi det. Det hade inte känts så snällt att lämna Joel att äta ensam för att det tar tid, snarare är jag rädd att det skulle stressa honom och göra middagsbordet till en negativ plats, kanske rentav ångestfylld. Förstår om ni har lessnat men jag tror inte att det löser ert problem.

Prova ett tag kanske, att bara låta allt vara? Nu kanske ni har gjort det redan. Annars har jag nog inga bra tips just nu. Lycka till, vet hur tufft det är när ens små inte äter. Joel är som ett vandrande skelett, särskilt nu på vintern, allt vi har "byggt upp" under sommarhalvåret (till och med lite hull i midjan, wohoo!) tenderar att rinna av med första förkylningen på vintern. Så är det bara helt enkelt. Han klarar sig ändå. Till sommaren går han upp igen.

Jo, pratade också med bvc om vårt matproblem och jag fick tipset att ha i mycket smör i maten och gärna en skvätt vispgrädde i typ mos och såser m.m. Jag och R får väl leva med lite fetare mat nu ett tag då, bara vi vet att Joel får i sig bra för får de i sig bra med fett så hjälper det vikten uppåt lite grann iaf. Och välling, jag frågade om jag skulle ta bort vällingen eftersom han är såpass stor nu, hon skakade på huvudet och sa att han absolut kan fortsätta med vällingen, den är ju jättenyttig! Finns t.o.m. vuxna som äter välling till frukost idag ju.

[sprallos]

Victor strular också med maten, massor. Ebba har ätit ifrån honom i månader! Jag försöker att strunta i det...men jag är väldigt tydlig med att vid bordet äter man och om man inte äter så får man inget av ev gott efter maten heller (smörgås eller frukt). Så när han slutar äta och bara leker säger jag att han kan gå från bordet om han inte ska äta...sen får han stå sitt kast. Det blir inget ersättningsmat osv. Nästa mål serveras som vanligt. Skulle vi duka fram fika eller äta typ fruktsallad till efterrätt så blir han utan. Bara dom som ätit mat får fika.

Detta funkar för oss....hyffsat. Första gångerna hoppade han glatt iväg från bordet...inget tjat alls, perfekt! Tänkte han, men sen insåg han ju misstaget när han inte fick fika. Vi serverar inte gotta (fika) efter maten varje dag, så det är ju en chansning varje gång. Men nu sätter han igång och äter när man säger att han kan gå. Efter maten får man alltid ta en macka eller en frukt...och DET vill han ju ha.

Sen är det ju så att man sagt att han ska äta typ 5ggr + att han kan gå från bordet ytterligare 5ggr och han ändå inte börjar äta. Då tar jag tallriken av honom och han får inte nån fler chans...kanske hårt, men jag tycker att han börjar vara så stor nu att han får inse att han faktiskt väljer själv hur saker ska bli. Jag anser att man äter när det är mat...sen måste han inte äta allt på tallriken, absolut inte. Allt mellan 5-10 tuggor är en normal måltid för honom och äter han det är det OK.
Vill han inte, fine....men då får han gå från bordet och lämna oss som vill äta ifred. Jag har ingen lust att ha lekpark vid mitt matbord, så han får gå och leka på sitt rum istället.

[HelenaHbg]

Oj vad längesedan jag var här! Alla barn har blivit så stora och mina med:-) Tiden rinner iväg och nu i Jan börjar jobbet igen!

Det var nästan lite skönt att läsa denna tråden... men trist och jobbigt samtidigt. Hmm på något sätt är det skönt att man inte är ensam om sina problem. Melvin är och har aldrig varit intresserad av att äta.Oxå en massa undanflykter alltid. Likadant hemma som på förskolan.

Poffie: Tycker du fått bra råd från ovanstående. Så hoppas det löser sig. Vet inte vad en 3-4 åring ska väga det e väl så olika men Melvin väger bara strax över 15kg.

Gott Nytt År på er alla duktiga underbara mammor!

[Poffie]

Tack för alla svar.
Skönt att höra att man inte är ensam om detta problemet.
Idag provade jag en ny taktik som faktiskt fungerade. Vill verkligen inte stressa henne att äta men det verkar som att det fungerade. Lunchen gick kanonbra och hon åt upp hela lunchen på ca 13 minuter! Tuggade ordentligt och åt bra.
Satte mig ner med henne innan och berättade att det inte är okey att sitta och peta i maten i två timmar innan man får i sig allt utan att nu skulle vi sätta oss ne roch äta, och hade hon inte ätit upp utan bara petat i maten efter en halvtimma så åkte maten bort. En halvtimma är långt tid och det borde hon få i sig sin lilla portion på även om hon äter extremt långsamt. Det fungerade och hon åt upp jätteduktigt och fick då ett duktighetspoäng som vi kör med vilket gjorde henen överlycklig.
Vi använder oss av duktighetspoäng för att inte alltid muta med godsaker som frukt eller fika. Vi har en tavla med olika magneter på och veckans dagar. När hon äter bra eller är allmänt duktig när vi gör någonting så får hon ett duktighetspoäng. Detta poänget kan hon sen välja vad hon vill göra med, om hon vill spela lite på datorn, titta på en film, leka någon speciell lek med oss, baka osv. Man kan även bli av med duktighetspoäng om man beter sig illa eller inte äter. detta verka rfungera bra för oss... Idag har alltså varit en bra dag med ätandet, och då sitter vi ju med henne vid matbordet hela tiden också vilket känns bra.
Att ge henne hennes favoritmat eller mat som är extra enkelt att tugga fungerar inte. I förrgår åt vi pannkakor vilket är hennes favoriträtt och då tog det henne över en timme att äta en pannkaka, mot idag då det tog henne 13 minuter att äta TVÅ pannkakor när hon åt ordentligt.
Att hon har något fysiskt hinder att äta är jag nästan hundr aprocent säker på att så är inte fallet då hon kan äta ordentligt, något som hon har bevisat idag.
Vi får bara fortsätta att kämpa och försöka att inte bli för negativa över det.