Jag vill ha ett barn till! (Jag skriver av mig)

[jetboy]

Jag vet inte varför jag skriver det här inlägget egentligen. Behöver bara skriva av mig lite. Så, här är min hemlighet:

JAG VILL HA BARN!
NU!

Jag försöker kväsa känslan, och håller det hemligt nästan för mig själv. Men jag är hela tiden på väg till telefonen för att ringa BM och säga -Ta ut spiralen- fort som f*n- nu blir det babyverkstad!
Vad hände? Jag var så duktig och balanserad. Jag har redan gjort uppehåll i studierna en gång för att få barn. Jag vill ju bli färdig nångång. Det var ju det jag ville? Vad hände?

Och ärligt talat så tror jag inte att vår ekonomi skulle klara av en gång till. De 2500 kronorna jag fick ut som föräldraledig student förra gången blir man inte direkt fet på (eller eh jo kanske ). Alla sparkonton tömda och vår ekonomi är kanske inte körd i botten, men nära bristningsgränsen iaf. Inte en buffert i sikte.

Men sen vill man ju inte ha småbarn hela livet heller (missförstå mig rätt, det är jätteroligt! men den grejen gör vi ju nu. Sen vill jag vara färdig med det och ha stora barn, stor glädje, stora bekymmer och allt det där. Inte vaknätter och mjölkklet hela livet.)

Och så roligt om Ester kunde få ett syskon som låg ganska nära henne i ålder!

Och på sätt och vis hade det kanske varit rätt bra om jag passat på och få ett barn nu så att Det är min sambos tur att vara föräldraledig ungefär när jag är färdigutbildad och det är dags att söka nytt jobb- inga problem med vabbande och sånt, det får han ta då. Bra om man är ny på jobbet (bra plan, förutsatt att man får ett jobb direkt).

Nej, jag får nog lägga det på is så länge. Men nu har jag fått skriva av mig iaf.

[sprallos]

Hehe...de där "Fill me up" hormonerna är starka saker...känner ingen mig! Det går inte att tänka på nåt annat. Hur länge har du kvar av studierna? Det kan ju ta ett tag att bli gravid också, bara för att man vill behöver det ju inte bli på en gång.
Hur känner din kille?

[jetboy]

hormonernas slav
Jag har ett år kvar. Gubben vill gärna ha fler barn snart, men hur han tänkt kring det där med kosingen, det vet jag inte riktigt. Han vet nog inte heller.

[Lotta72]

Ett år kvar på studierna? Färdig nästa sommar menar du? Ja, men då passar det väl alldeles utmärkt att ta ut sprialen nu!! Det finns ju inga garantier för att det tar sig på första försöket, och om det skulle göra det så finns det ju faktiskt arbetsplatser som anställer kvinnor som är höggravida!!! Så om ni vill ha fler barn, varför vänta?! You go girl!

(Som tur är kan bara du och din sambo bestämma när det är dax att tillverka nästa bebis, så ta mig bara på allvar om du vill! )

[Lejonella]

Förstår hur du tänker med att du vill fylla upp din SGI så du kan få föräldrapenning. Jobbigt att ha dåligt med pengar...

MEN vad är väl viktigare än ett barn??? Jag pluggade i 1 år samtidigt som jag hade Lucas hemma, så det går åxå bra. Fast det är väl inte att rekommendera direkt, asjobbigt men det går.

Och OM du nu blir gravid snabbt och direkt efter skolans slut så kan ju du vara hemma nga mån och sedan kan ni ju dela på FL. Du kanske får ett jobb där du kan lägga upp arbetstiden??

Men om ni nu skulle vänta i ca 2 år så är ju Ester bara 4 år. De kommer att ha stor glädje av varandra med den åldersskillnaden med.

[ToToRo]

Inga kloka råd men känner igen känslan skulle vilja säga kör på men vet hur hemskt tråkigt det är att gå på knäna i ekonomin och föräldraledigheten är ju knappast billig. Mer tid att spendera pengar

[Redhotwera]

Det finns alltid skäl till att man inte ska ha barn. Vill man ha svar på den frågan ska man verkligen inte titta i bankboken utan i hjärtat. Självklart är ekonomin viktig när man har barn. Ingen mamma vill riskera att barnen inte äter tillräckligt.
Det är bara du (ja, och mannen förstås) som kan svara på frågan men... jag tänker så här:
Har din man/sambo ett fast jobb med fast inkomst?
Hur delar ni upp ekonomin. Hur mycket ska du klara av att betala till hushållskassan?
Du kommer att få 2000 i barnbidrag + fp.
Förstår det där med studierna. JAg blev gravid och avslutade inte studierna. MEn för mig var det viktigare med barn just då. Jag kan få ett annat jobb innan jag är färdig.

[jetboy]

Ja, det finns ju alltid skäl, sen kommer det säkert att komma nya problem.
Jag är också lite tveksam iofs eftersom jag vet hur deprimerad jag blir av gravven, blir nere och får inget gjort och så, det tar så mycket tid och energi (men iofs måste man kanske inte bli deppig under andra bara för att man inte kunnat hantera den första?) Sen när jag är färdig utbildad då kommer jag säkert ha andra problem, som att jag vill visa framfötterna på nya jobbet och så. Man kanske måste ta sig tiden. Men det är väl det jag vill kanske inte leva såhär, jobb och den självkänslan är också viktigt?

("Framfötterna" har jag alltid tyckt var lite roligt uttryck, tårna heter det väl ju )

Ja jag vet inte.. Funderar lite till iaf

Gubben jobbar som förskolelärare (är egentligen fritidspedagog fr början) och har nyss gått ned till 75% för att kunna vara mer hemma med Ester.

[jetboy]

Men nu ska jag försöka tänka på nåt annat ett tag.
Annars kankse jag blir knäpp
Imorgon var det minsann 10 år sen gubben och jag träffades, så då ska vi fira! Med en massa gott vin.
Se- det kan man t ex inte göra som gravvis! Det har sina fördelar det här. Mmm vin!

[sprallos]

Hehe...ja det finns fördelar med att vänta också...