Hur långt har NI mellan barnen?

[milla]

Vi har 17 mån mellan våra och det har fungerat riktigt bra klart att det kan vara jobbigt ibland men det är inte särskilt ofta... Kommer dock ihåg att det var jobbigt i början innan man fått in rutiner och vant sig vid att ha två små,det är ju en omställning även andra gången Men jag tycker att det är riktigt kul nu och dom kan sitta långa stunder tillssammans o byga lego mm,jätte kul när man märker hur kul dom kan ha tillsammans

[flickan]

Har inte fått mitt andra barn en men det kommer vara 2 år mellan dom..

[Tossy]

Det är 20 månader mellan Ida och Gustav och hittills tycker jag det går jättebra. Ida är inne i en liten förtrots, men det funkar. Man får vara lite påhittig. Lillebror är hon jättegullig mot. Längtar tills han blir äldre och de kan göra saker ihop, som bygga med lego, mammahjärtat smälter bara av att tänka på det

[HärligaTöser]

16månader mellan 1 och 2:an och 15månader mellan 2:an och 3:an.
det är som ett barn, alla dagar är inte på dans på rosor. ibland kan man väl känna så man inte räcker till med armar och ben.
frågar du min karl så tycker han det för mycket barn och skrik. hehe. jag är inne i det hela dagarna långa så jag tycker inte det är så jobbigt som han .

[Strumpan]

Här är det 20 månader mellan barnen.
Det har varit lite upp och ner. Isabelle älskar att pussa, krama och klappa sin syster men hon är även ganska sotis på syrran och har slagit, rivit och nypt henne också. Nu känns det iaf som om Isabelle börjar vänja sig lite mer och för tillfället är det bara snälla takter här hemma .
Jag är faktiskt lite paff över att det är så jobbigt med två ungar men som sagt så blir det bara lättare och lättare (vi får se hur lätt det blir med två pubertetsflickor sen hi hi).

Jag längtar också tills Josefine blir lite äldre och dom kan leka tillsammans.

[vildasol]

Här kommer det att bli nästan exakt två år emellan.

[moia]

Nu är ju inte tvåan ute än, men det kommer bli 2 år och 2 månader mellan barnen (ca 26 månader). Det jag känner nu är att det är kanon att lillsyskonet kommer nu och inte för ett halvår sedan. När Vincent var 1,5 så var han hopplös på många sätt. Mycket var en kamp, påklädning, mat, det mesta... Vi slutade t o m borsta hans tänder eftersom det var en omöjlighet. Nu är han mycket mer harmonisk även om han fortfarande får sina utbrott. Vet ju inte vilka perioder han kommer komma in i men för mig känns just nu en tvååring mycket bättre än en 1,5-åring till att bli storasyskon.

[Maiyah]

jag har knappt 20 månader mellan mina, tycker det fungerar bra, hade nog gärna haft ännu tätare också. Ska jag vara ärlig är det nästan lättare med två än med ett och det är så himla mycket roligare! Visst, de två första månaderna var lite tunga när ammningen tar evigheter. Men nu! Det är så sjukt roligt att se dem ihop, de jagar varandra och leker tittut och busar järnet! jag håller på att skratta ihjäl mig flera gånger varje dag. Väntar också på att det ska bli ännu bättre när Cera kan gå och bygga lego och sånt. Men krypa fungerar rätt bra det med Jag blir så sjukt sugen på en till när jag ser dem ihop! Men vi ska försöka hålla oss och vänta på att min sjukdom blir bättre så att kroppen orkar med.
Är så himla glad att Cera kom när hon gjorde det! Hade som sagt snarare valt tätare än längre emellan. De har så mycket utbyte av varandra redan nu.

[Kali]

mellan jakob o alma är det ganska exakt 2 år. Mitt ideal hade nog varit ca 3 år emellan men efter som FK har sina regler så... Men mina tankar kring det bygger väl dels på mina egna erfarenheter med syskon men också på mina tankar kring personlighet och identitetsutveckling.

Jag tycker ändå det har gått väldigt bra! Jakob är en snäll o glad unge för det mesta, så även nu. Han har nästan bara varit gullig mot sin lillasyster o när han har blivit arg har det varit på mig och på hans pappa. Han har ju förstås inte vett på att vara försiktig, han vill gärna hålla Alma i handen men förstår inte att han inte kan vrida den så att det passar honom... så det gäller ju ändå att ha koll hela tiden.

Jag tycker också att de på nåt mysko sätt byter av varandra, när jakob är som jobbigast är alma som snällast o tvärtom! nån syskondeal?!

jag var rätt väl förberedd på arbetsbördan också men det var INTE min sambo! men jag tror skillnaden blev mer markant för honom, nu har ju han ett barn på heltid varje sekund han är hemma, förut delade vi ju liksom på ett. Det hade han nog inte tänkt på!

Jag tycker det absolut jobbigaste är när de skriker samtidigt, för jag tycker det är så himla jobbigt med ljud! Jag kan också tycka det är jobbigt att Alma får vänta så mycket mer än vad Jakob nånsin fick, hon är extremt närhetskrävande men vissa saker kan jag inte göra med henne i famnen/selen (tack gode gud för den!) som att byta blöja eller klä på jakob. Även Jakob får ibland bli väldigt stor, de kvällar vi är själva hemma när sambon jobbar kväll så kan jag inte sitta o gosa med Jakob utan han får lägga sig själv i sängen o jag går runt o sjunger lite o sen får han somna själv eftersom jag är upptagen med att bära Alma. det har också gått bra men jag gillar de där mysstunderna på kvällarna o jakob med, det märks att han kan bli ledsen när mitt knä alltid är upptaget. Jag längtar tills Alma kan sitta själv, hon tycker redan det är väldigt roligt att titta på oss så då tror jag det blir betydligt lättare att låta henne bara vara med och där.

[Linds]

Vi har 2 år och 4 månader mellan våra och som det är just nu när Sienna bara är två veckor, känns det som om jag hellre hade väntat lite tills Deano hunnit bli äldre. Det gör ont i mammahjärtat när jag inte har lika mycket tid att ägna mig åt honom längre, och han är ju fortfarande så liten, förstår väl inte riktigt varför. Dessutom blir det mycket "akta!" och "försiktigt!" nu när han inte vet hur han ska klappa och krama henne utan att göra illa henne. Han har visserligen inte visat några tecken på att känna så själv, så det kanske bara är jag som tycker så.
Men jag tänker på att de kommer att ha roligt med varandra när Sienna blir större, så då kommer det nog kännas bättre att ha lite närmare mellan dem i åldrarna.
Men idealiskt hade jag nog haft närmare 3 år mellan dem.

[moia]

Kan ju berätta mina egna erfarenheter också. Det är 19 månader mellan mig och min bror (alltså 1 år & 7 mån) och vi har verkligen haft jättemycket utbyte av varandra. Vi har lekt tillsammans och haft liknande intressen vid samma tidpunkt. Det har verkligen varit kanon. Samtidigt har vi bråkat otroligt mycket, men det tror jag i längden bara är nyttigt för barn. Man lär sig hantera relationer, det är en av storheterna i att ha syskon.

Min sambo och hans bror är det tre år emellan och de har inte alls umgåtts lika mycket.

Nu är det här bara två fall i mängden och jag tror att det är väldigt olika från syskonpar till syskonpar, men generellt skulle jag gissa att ju närmre i ålder - desto mer utbyte.

[fru Wahlström]

Här är det 16 månader mellan storebror H och lillebror C. Precis som vi ville så fick vi dom tätt. Tror dom kommer ha en massa skoj med varandra och just nu längtar man till C blir lite större så de kan börja leka ihop, men samtidigt inte... Kommer ju sakna bebistiden.

De första två månaderna var riktigt jobbiga, men det är dom ju alltid oavsett ålder på syskon och nu funkar det riktigt bra! Visst H har humör och det är en kamp med blöjbyte osv men jag ångrar aldrig att vi skaffade dom så tätt!! Han bryr sig faktiskt inte så mycket om sin lillebror och är inte ett dugg sotis men när C blir ledsen tittar han till honom, vill ge honom nappen och ser till att vi har märkt att lillebror är ledsen.

[lime95]

Här är det 3 år och 9 månader mellan ettan och tvåan. Var ganska praktiskt med tanke på att då hade M redan skaffat sig ett lite "eget" liv och var inte så beroende av mig varenda sekund. Han kunde vara ute på gården och leka med kompisarna medan jag grejade med E t.ex.
Just nu när de är 15 och 18 år, så tål de INTE varandra. M som är 18, tycker inte om sin barnslige bror och tycker han bara är larvig, barnslig och allmänt hemsk!!! Men sen att han var likadan själv för några år sen är svårt att ta in.

Mellan tvåan och trean är det 13,5 år......

[sprallos]

Här kommer det bli 2 år och 9 månader mellan. Jag hade inte velat ha tätare, tycker 3 år är perfekt. Detta utan att ha några som helst egna erfarenheter ännu...det känns bara så. Nu vill jag förtydliga att jag inte på nåt sätt tycker det är fel att ha annan åldersskillnad, men i vårt liv är detta bäst. Fast hade det blivit tidigare eller senare hade man ju fått finna sig i det också naturligtvis.

Jag hoppas på att hinna få Victor torr innan bebis kommer mm, hade varit grymt skönt med bara ett blöjbarn. Visst, natten är annat....men ändå. Ser inte bra ut hitills, han är HELT ointresserad..

Jag har 9 och 12 år till mina äldre bröder och jag har varit ett ensambarn. Med facit på hand säger ofta mamma att hon önskar att hon skaffade ett till tätare med mig. Jag har varit mycket ensam (har ju haft kompisar såklart!). Mina bröder fick jag nytta av först som tonåring. Innan dess var dom extraföräldrar som satt barnvakt. NU känns vi jämnåriga...fast dom är gubbar över 40 bägge två och jag är en fjortis på 30...haha

[Nelia]

Jag är ju inte på tjocken än, men tycker det är intressant att läsa hur andra resonerar kring ålderskillnader. Jag hör väl till den skaran som väntar. Joel är snart 2,5 år men jag känner redan nu att vi kan gott vänta 1-2 år till innan vi börjar fundera på syskon till Joel.

Visst är jag sugen redan, men jag är "bara" 28 (snart) och sitter på ett nytt jobb där jag stormtrivs och känner inte att mammaledighet lockar just nu. Att vi nyss köpt lägenhet är väl också en anledning att vänta, vi vill ha en god ekonomi med sparkonto att tillgå så jag kan spara föräldradagar som jag gjorde med Joel. Plus att vi bara vill ha ett barn till, om ens det. Det står inte ristat i sten utan händer det så händer det och då vill jag njuuuuta fullt ut.