Fler med kolikbarn?

[Aurora]

Vår son tycks ha kolik, skriker ca 3-4 timmar varje kväll helt otröstligt. Jag tänkte därför starta en tråd för alla med kolikbarn eller som har haft barn med kolik där man kan utbyta erfarenheter och ge stöd och råd.

Jag ska börja idag med mjölkfri diet, känns rätt jobbigt. Jag äter mycket mejeriprodukter och är inte alls van vid att behvöa titta så noga på innehållet i allt. Men jag hoppas det hjälper för de här skrikperioderna är värre än allt!

Jag försöker också massera magen två gånger om dagen.

Nån som har fler tips eller råd för hur man ska orka med?

[NorraB]

Jo vår son har haft kolik sen han föddes, först trodde vi att någonting var allvarligt fel och blev jätterädda men nu har vi vetat det ca 3 månader. Han är idag 4 månader och mår bra fast han skriker mycket mer än barn utan kolik. Håll bara ut, folk pratar om hur jobbigt det är när barnen skriker EN natt, men du och jag kommer kunna hantera skrik hela våra liv Brukar gå över vid ca 3-4 månader, hoppas på att vår sons kolik går över vid 6 månader eller tidigare

[Misu]

Vår dotter fick "kolik" vid 3 veckors ålder. Skrek ca 3-6 timmar varje kväll och jag var nästan alltid ensam eftersom min kille jobbar kvällar..
Jag slutade amma (inget jag säger att du ska göra, bara berättar hur jag gjorde =)

Vi började ge minifom vid varje mål vilket inte hjälpte nämnvärt men snackade med min syster som har 2 barn som haft samma besvär och hon sa till mig att inte bara ta 5 droppar som det står på flaskan utan en hel tesked. Jag provade och efter en vecka gav det resultat. Fortsatte med minifom tills hon var ca 3 månader och inga besvär efter det.

Provade också ett tips som en annan tjej här inne gav mig, om bebisen inte bajsar på flera dagar så tar man tempen (med vanlig stjärttermometer) och då brukar det släppa lite så de antingen pruttar massor eller bajsar.

Finns också flaskor på apoteket med speciellt rör i som gör att det inte kommer in så mycket luft när bebisen suger, om man flaskmatar alltså. Ingenting jag provat själv eftersom jag inte visste att den fanns då.

Att bli buren är ju också det som bebisen verkar mest nöjd med vid kolik, Vi bar vår dotter liggandes mage mot våra magar och tryckte henne mot oss lite hårdare än vad man vanligen håller och det verkade hon gilla bäst.
Hoppas det går över för er lille son snart, jag lider med er för det är verkligen en kamp.
Kram

[NorraB]

Ungefär samma som vår son då Han skriker ca 5-8 timmar, oftast som din på kvällen. Jag tog ledigt för att hjälpa min flickvän, får ju endå lön när man "sjukskriver" sig Min flickvän slutade också amma, ammar bara mellan måltiderna om han är hungrig.

Vi testade också miniform, hade hört att det skulle vara någon slags mirakelkur men funkade inte alls, jaha då kanske man skulle testa det då, är det inte farligt att överdosera?

Ironiskt nog så tog jag tempen på honom nu precis innan jag läste ditt inlägg men pga att han fått 3 mån vaccin och feber

Jo det där med att bära känne rjag igen, vi bär honom nästan all vaken tid, tar på krafterna men vad ska man göra

Jo det är en kamp dom du säger, som tur är så kämpar man ju för nått man älskar och kan offra allt för, hade det varit en katt hade det nog slutat med att jag gav bort den

Hur mår er lilla dotter idag då? Måste vara ett helt annat liv när koliken tar slut, man har ju inte direkt nått privatliv när man har kolikbarn....Kramar.

[Aurora]

Tack för era svar och tips (även om jag redan kör med de flesta )

Jag har också hört om folk som ger jättemcket minifom, men jag är lite rädd för att överdosera också eftersom man inte riktigt vet. Vi har ju ännu inte varit hos läkaren och fått diagnosen kolik, men om vi får träffa läkaren ska jag fråga om det där.

Jag har slutat att ens försöka lägga ner honom på dagarna. Han får ligga på mig hela tiden och om jag måste göra nåt blir det selen, fast jag är så trött så jag ligger mest i soffan. Det är så trist tycker jag att han har ont nästan all vaken tid. Typ 20 min per dag som han är pigg och glad och den tiden är helt underbar!!

Jag fick rådet från vår BVC-tant att bara amma honom varannan till var tredje timme. När han har sina skrikperioder är det lätt att de (och man själv förstås) misstar magontet för hunger, så de senaste dagarna har jag ammat typ hela tiden känns det som. Han har också ökag "för mycket" i vikt (eller snarare lite för fort kanske), vilket var vanligt just av den anledningen att man matar de för mycket. Och när han äter får han ännu mer magknip...stackarn! Ushc, maktlösheten är värst, att man inte kan vara den där som gör honom lugn och trygg (kanske han blir fast han skriker, men ni fattar).

[NorraB]

När vi fick höra att det var kolik var det egentligen ingen diagnos, utan dom sa att dom "trodde" att det var kolik och då behandlar man det som kolik. Miniform är ofarligt att ge även om barnet i fråga inte har kolik men överdoseringen ska jag inte uttala mig om, ska försöka ringa vårdguiden ikväll om det inte är 150timmars kö som vanligt och fråga

Haha soffan har ju blivit ens bästa vän sen koliken kom. Jo själv brukar jag säga att jag skiter i skriken och om jag måste vara vaken så länge han inte har ont, men går ju inte att bestämma när han ska ha det och inte. Jo vet exakt vad du menar, när min son ler mot mig försvinner alla mina problem!

För oss har det varit så att han ofta skriker på ett annat sätt när han har ont, det liksom skär i öronen medans hungerskriket är mer ett irriterat skrik, men det är väl olika hos alla barn. Jo vår son ökade också i vikt lite för fort, men det var tydligen ingen fara. Absolut, hjälplösheten är värst, det skär i hjärtat att se sin bebis så. I andra situationer kan man i alla fall påvärka lite.

Måste tacka för initiativet (var tvungen att google stavningen) att starta koliktråden

[Misu]

NorraB, idag har vi världens gladaste unge som sällan skriker. De där månaderna känns så långt bort idag, det kan ni trösta er med. Kommer ihåg att jag tänkte att det skulle vara så där för evigt, haha. Det enda jag märkt, som jag egentligen inte vet om det har med det att göra, är att vår lilltjej inte gillar att ligga på filt eller babygym på golvet själv. Vet inte om det har att göra med att vi burit henne så mycket. Nu när hon kan sitta är det lättare att ha henne på golvet men innan var det nästan omöjligt
Håller med om att det värsta är maktlösheten och inte själva skrikandet och bärandet.
Visst är man totalt utpumpad och trött som jag vet inte vad men det kan man stå ut med, men att inte kunna göra något för att hjälpa sitt barn som har ont är nog det värsta. Tack och lov är det inget de kommer minnas.

Aurora, vi fick inte heller någon diagnos men det kändes ganska självklart vad det var för fel. Hon drog alltid upp benen mot magen som en lite ostbåge och oftast när hon hade haft en skrikomgång så pruttade hon massor.
Frågade min syrra om det där med att överdosera och eftersom hon gjort det med sina ungar utan biverkningar så körde jag på, och inga biverkningar här heller.

Hörde också att barnen själva misstar magknipet för hunger och då blir det ju lätt en ond cirkel men ibland känner man ju bara att både man själv och barnet behöver lite respit och då kanske mat är enda utvägen.

Det jag kan säga för att muntra upp er är att barn som blivit mycket burna ofta blir lugnare och tryggare barn. Det är vad jag hört i alla fall
Kramar till er!

[Aurora]

Misu; blev det bättre när du gav mer minifom?

Skönt att din tjej mår bra nu, och det är väldigt skönt att höra att det går över. Även om man vet om det, så känns det så tungt och jobbigt just nu. Tack!

[Misu]

Aurora, när jag ökade dosen var det som en helt ny unge, tog en vecka ungefär innan jag märkte skillnad.

[shoegal]

Elis hade kolik när han var bebis och jag ökade dosen Miniform och var på slutet uppe i runt 25 droppar/dos! Det jag dock tyckte gjorde skillnad var Sempers magdroppar, de finns på apoteket i kyldisken. Det är dock stor risk att bebben blir sämre de första dagarna när man börjar ge magdropparna, men i vårt fall var det verkligen värt att stå ut (tog nog en fyra dagar) för efter det bleb Elis såååå mycket bättre!

Lider mer er andra med kolikbarn, det var verkligen fruktansvärt! Kommer ihåg att varenda dag kändes som en evighet! Just då kändes det som om det aldrig skulle ta slut, men det gjorde det och herregud vad kul det var då att få ha en nöjd och glad bebis!

Skickar en enorm styrkekram till er alla!

[Aurora]

Tack för alla bra tips!

Just nu håller jag på och krånglar med den här mjölkfria dieten. Vi ska på dop på lördag där det serveras både lunch och fika. Jättetrist, eftersom jag inte kommer kunna äta typ nånting. Får väl ha med mig en egen macka och havremjölk till kaffet

Om inte dieten hjälper ska jag prova semper-dropparna! Det är så jobbigt bara att allt man provar tar flera dagar innan man kan märka nån skillnad!! Man krånglar och krånglar med det ena coh det andra bara för att en vecka senare konstatera att det inte hjälpte typ...blä!! känns hopplöst. Jag har sån ångest över kvällarna nu, vill inte att det ska bli kväll och när klockan närmar sig sju och han sover sitter jag som på nålar och undrar om det kommer bli nåt ikväll eller om det kanske lagt sig lite...

[Minska]

såg att det inte hänt mkt i den här tråden på ett tag men jag öppnar mig ändå..

Våran Adrian, 5 veckor har kolik och mitt hjärta går sönder i den värsta skrin. så otroligt jobbigt att inte kunna göra något, och lilleman har ont i sin mage!
mitt första barn och jag har inte haft mkt med bebisar att göra innan..eller ja, inget alls.
på dagarna är han ok men kvällstid.. yyyyyl! min stackars bebis!

hur orkar man genom kolik? får jätte jätte mkt hjälp av min man men han blir ju trött och ledsen, han med.
jag vet att det går över, men just nu känns varje natt som en evighet och det är fruktansvärt att veta att ens barn har ont.

hu. gode gud. låt min pojke bli bra snart.

[Aurora]

Länge sen jag startade den här tråden, men jag minns fortfarande hur jobbigt det var. Det enda jag kan säga är håll ut! Det kommer gå över! Det var mycket bråk hemma också, mest för man är så trött och uppgiven. Men nu är allt bra! Hoppas det vänder snart!

[sprallos]

Ni som har/haft kolikabarn...NÄR kom det? Hur var bebisen innan det kom?

Jag sitter som på nålar och håller tummarna för att Ebba inte ska få det, visar inga tecken än. Rapar, fiser och bajsar som vanligt och verkar inte ha ont i magen. Men hatar att ligga på rygg i famnen, vill vara upp på axeln när hon är vaken.
På BB hade hon skrikperiod varje kväll på c:a 2timmar, då skrek hon som en galning, var helt stel i kroppen och kallsvettig....men sen rann mjölken till och hon förvandlades till en avslappnad bebis.. Hoppas Hoppas...Peppar peppar och allt sånt för att det ska hålla i sig.

Lider verkligen med er som kämpar...fy 17. Speciellt om man har ett barn till att ta hand om på dagarna. När FAN ska man sova då liksom?! Sen lider man ju med sin älskling som har ont också..

[flickan]

[color=#FF0000SE HIT på apoteket nu som tydligen skall va bättre en minifom det är semprsmag droppar och dom ger du bara 1 gång om dagen för minifom skall man ju ge 30 min innan bebisen skall äta o det e ju värdelöst...