ensamma hemma hela helgen

[Kali]

sen i torsdags är min sambo bortrest så för första gången har vi varit ensamma i flera dygn jag o lillen. Det är verkligen en otroligt stor skillnad! Jag får inte gjort nåt alls (utom att sitta här för det gör jag när jag ammar ) Har ännu inte bäddat, diskat eller duschat. Sämre dag än vanligt iofs för när sambon jobbar brukar jag vara klar med det mesta till 13-tiden men ändå, att ha honom själv dygnet runt är tufft!

Ikväll skall vi på 60års-kalas. Innan dess hade jag hoppats kunna ta vår dagliga promenad, tvätta håret, sminka mig o bada o klä jakob. Jag har 3 timmar på mig. Vad tror ni om oddsen??

[acko]

Hoppas kalaset blev lyckat!! och att du "överlever" helgen. Själv är jag hopplöst mörkrädd... "lider" av att vara ensam i mörkret...

[TeodorsMamma]

Oj oj... man vänjer sig jag hinner allting som ska göras på en dag helt utan problem.. + lite till.. men förstår att det måste va jobbigt sådär första helgen.. min första vecka var kaos! hoppas du hann med allt och att kalaset var lyckat!!

[shoegal]

Hihi, hur gick det?

[Kali]

jodå, blev ingen hårtvätt o vi kom en halvtimma försent, men ändå!

antar att det blir bättre, det går ju att sätta honom själv en stund nu o han kan titta på saker o skratta men igår var han väldigt kinkig o ville bli buren o buren o buren men jo, vi lär oss nog också så småningom!

[Linda-loppan]

Även jag ska vara ensam till tisdag eftermiddag... Vi har varit själva en natt tidigare, men inte så här länge innan. Tror nog att det ska gå bra. Vi har redan hittat lite rutiner, så när morgonamningen är avklarad, vid så där 7-7.30, har jag tid på mig att duscha, bädda, äta och läsa tidningen - det är guld värt! Och just nu sitter lillen i sin babysitter och jag kan läsa lite mail och kolla in detta forum!

[Rebl]

Ja, gud vad det var kaosigt i början! Man insåg inte riktigt hur lång tid det faktiskt kan ta att sköta om en liten bäbis. Och det är ju inte så konstigt heller för man var ju inte van.

Känner igen det där att man hade tänkt sig hinna med en rad olika saker innan man skulle iväg men hann knappt med hälften och kom alltid en halvimme-timme försent när man skulle träffa folk.

Fast så tycker jag fortfarande att det är ibland, typ när man är redo att ta på sig ytterkläderna så börjar ungen gallskrika och så kommer man på att "just det ja, det kanske var dags för mat nu igen?".
Ibland tycker jag tiden går så fort så man helt har missat att det gått fyra timmar istället för två som man trodde.

Jag kan fortfarande känna mig lite kass vad det gäller just timingen ibland men det går väl över med tiden...