BVC/Barnläkare

[Fru S.]

Hur mycket lyssnar ni på BVC eller barnläkaren när det gäller era barns utveckling, matvanor, sömnvanor etc?

Tar ni allt på blodigt allvar och följer råd eller tar ni det med en nypa salt och bildar er en egen uppfattning med hjälp av råd från omgivningen?

Jag köper inte allt rätt av kan jag säga.

När Gus var runt 8-9 månader så sov han knappt alls. Jag var supertrött och han VÄGRADE somna om han inte fick vara nära, nära. jag frågade BVC vad dom tyckte vi skulle göra. Då fick jag en lapp med instruktioner på 5 minuters metoden och rådet att inte bära så mycket på honom.

Då var det tur att jag kan det där med anger management.....

Jag frågade stilla om sköterskan hört talas om nära föräldraskap och AP.
Det hade hon inte.

En annan gång ifrågasatte hon varför jag aldrig gett Gus barnmatsburkar. FYYYY vilken dålig mamma jag är som lagar mat till min son!

Jag har slutat berätta nåt speciellt, tyvärr får dom höra från svärmor då hon jobbar "i branschen".

Naturligtvis lyssnar jag på dom om det skulle vara nåt allvarligt fel men jag tycker faktiskt inte att dom ska lägga värderingar på HUR man gör.
Jag vet en kompis som ammar sin 2-åring och hennes BVC är förfärade när hon berättar det.

Jag tycker oftast att det är bästa att samla in råd och fakta från vänner, böcker, internet, mamma osv och bilda sin egna uppfattning om hur man ska göra med sina egna barn.

[Kali]

jag frågar aldrig nåt o har hittills aldrig fått några råd heller. är antagligen för självgod från början

[Strumpan]

Jag väljer att lyssna på det jag tror på och det som låter vettigt, precis som med allt annat .
Säger dom något som för mig är helt uppåt väggarna så går det in genom ena och ut genom andra om man säger så.

[Sinus]

Jag tycker också att man ska ta det de säger med en nypa salt. Jag önskar att de kunde massor men här är det inte riktigt så. Det verkar inte som om de varit med om nåt annat än barn som följer kurvorna perfekt eller sett någon som har någon slags allergi. Det är ganska tragiskt.
Jag frågar gärna de som har barn som är äldre än Lily samt dagisfröknarna De om någon har ju koll på hur barn funkar.
Tyvärr tar väl både jag och min man åt oss om någon säger nåt som vi inte riktigt håller med om men jag försöker gå efter min magkänsla medan mannen blir halvt galen. Som nu när bvc-läkaren anser att Lily är för mager och frågade om hon får nån mat?! Hon ligger för övrigt precis på sin födelsekurva. Och så ansåg hon att huvudet var för litet. Hon följer kurvan. Och om det nu var så illa, varför gör de inget då?

Näe, tacka vet jag farmor och mormor

[Ki27]

Vi måtte ju fått en väldigt bra bvc-slöterska, hon är verkligen toppen!

Hon säger att jag ska göra precis som jag tycker själv, o tycker inget vi gör är fel, uppmuntrar och stöttar i allt
Nu har vi ju haft väääldigt mycket kontakt både med bvc och (flera) barnläkare, och det är enbart positivt tycker jag.

Jag känner ändå mitt barn bäst, så skulle det vara något, så gör jag ändå som jag själv tycker känns bäst, och som då även brukar funka.
Men jag läser o tar till mej information om hur man kan göra på olika sätt, får idéer och inspitation och gör det efter egen förmåga!

[Taweret]

Jag tar deras råd med en nypa salt. Jag har väl egentligen aldrig frågat om något speciellt där heller. Det är väl om det är något som man tror att läkaren spec har bättre koll på än vad jag har som jag lyssnar på det. Sen är det ju inte alltid jag gör som dom säger iaf.

Jag tror att man känner sitt barn bäst och vet vad dom behöver och sen är man ju olika som förälder med och hur mycket man orkar med vad gäller gnäll och osv. Jag beundrar alla som orkar ha sina barn i sin säng, jag har alttid haft svårt för det då jag tycker det blir trångt och bara bök. Så våra barn har "fått" lära sig att sova i egen säng från dag ett dock inga större problem med någon av dom.

[Trötta mamman]

Vi har en bra BVC-sköterska som inte stressar upp oss föräldrar i onödan eller kommer med råd om man inte ber om det, hon ger även olika alternativ att pröva om man ber om hjälp. Tycker det funkar bra men har så lite kontakt med henne, men vet att jag alltid kan ringa om jag nojjar till det om något. Men med andra barnet blir man väl lite mer luttrad, har ju en hel del kompisar med barn att diskutera med och så provar vi oss fram. Det som funkade på stora sonen funkar inte alltid på lilla och tvärtom så det måste ju vara omöjligt att ge några generella råd.

[thepal]

Nä, jag har mer än en gång blivit besviken när jag rådfrågat dem om olika saker. Särskilt liknande sömnfrågor som du nämner Fru S. Självklart blev jag bemött på samma sätt men valde ändå vår egen väg. Det tog tills hon var drygt 1 år men till slut så har hon blivit mer trygg i att sova själv.
En BVC-sköterska yttrade sig tex. om att hon förmodligen var ett bokstavsbarn när jag berättade att hon var så aktiv och ville vara med hela tiden. Då var hon 6 veckor

[tinali]

Thepal; ha ha ha, ursäkta men hennes kommentar är ju fantastiskt rolig, med tanke ditt barns ålder. Klart ungar vill vara med o kolla läget!! Inte menat att på något sätt håna bokstavsdiagnoser, utan att hon på allvar säger det vid denna ringa ålder!

[Strumpan]

Men herregud Thepal, sa hon verkligen så??! Jag blir helt mållös *ryyys*.

Vi har också haft tur hittills. Ingen på bvc som har varit överdrivet knäpp. Fast då har inte jag heller haft något problem som jag behövt hjälp med, vad jag kommer ihåg iallafall.

Har jag något jag undrar över så frågar jag mina nära och kära och andra kloka personer, som ni här inne tex.
Sen sållar jag och plockar ut dom råden som passar oss bäst .

[Snigel]

Vår BVC sköterska är också bra. Inga konstiga råd eller annat som vi inte ber om. Däremot kan vi fråga om saker och få förslag på vad man kan testa.
Men får väl hantera överengagerade BVC människor som andra människor som vill ge råd: ta det som är bra och lämna det som är dåligt

[Tigi]

"Hur mycket lyssnar ni på BVC eller barnläkaren när det gäller era barns utveckling, matvanor, sömnvanor etc?

Tar ni allt på blodigt allvar och följer råd eller tar ni det med en nypa salt och bildar er en egen uppfattning med hjälp av råd från omgivningen?"


hehe tycker bara dte va lite komiskt hur du ställde frågan!?...(ingen som vågar svara att man tar det på blodigt allvar här inte) ......

jag har väl lyssnat ...fast dom har inte sagt så mkt egentligen, bara om jag frågat....jag har mest tyckt det vart roligt att gå dit å väga å mäta å sånt...... allt det andra har jag väl frågat vänner och er på forumet...

[thepal]

Ja egentligen förstår jag inte hur någon kan vara så okänslig. Ni kommer säkert ihåg hur känslomässig man var så där i början också. Nybliven förstagångsmamma som tror att BVC är något att lita på. Jag tog det faktiskt inte så hårt ändå. Jag blev mest paff över hur hon kunde få för sig att säga något sådant. OM det nu skulle vara så är väl inte en vanlig BVC-sköterska någon att ställa diagnos...

[Tossy]

Vi har nog haft tur med bvc-sköterskor, vår första undrade nån gång om jag inte hade några frågor alls, för jag ställde inga. Nej sa jag, när jag undrar något så söker jag rätt på information själv, det tyckte hon var jättebra. Sen vi flyttade bytte vi BVC och nu vet jag inte ens vad vår tant heter. Läkaren sa på senaste besöket att Ida var lite kort och vill mäta igen om ett par månader, men jag bekymrar mig inte alls, jag är inte särskilt lång och hon mår bra på alla sätt. Visade sig också att hon är lika lång som jag var när jag var liten, kollade på mitt gamla bvc-kort. Som flera sagt ovan så känner man ju sitt barn bäst och tror man känner på sig om något är galet.

[HärligaTöser]

ja du, jag lyssnar och det jag tycker verkar troligt tar jag åt mig resten går ut igen.
jag har tre ungarn och fått olika svar på mycket inom bvc åsikter och mina barn är ju inte födda med så många års skillnad.