Bortmedgravidkilon?

[Lillamamman]

Hejsan

Nu är det ganska exakt åtta veckor sedan jag fick min dotter och börjar fundera på hur ja ska bli av med mina gravidkilon! För två veckor sedan började jag springa igen (brukade göra det innan jag blev gravid och foglossningen dök upp!) Första passet gick bra och jag kunde springa ett par kilometer utan att det var jobbigt så ja var nöjd, men i efterhand har ja haft så SJUKT ont i mina knän. Ja tror ja har en inflammation i knälederna. Jag försökte en vecka senare att powerwalka istället men jag kan inte gå fort med mina knän alls. Ja får till och med ont i dem när ja bär min lilla bäbis....

Jag börjar bli desperat, ja känner att jag är lite besatt av tanken att jag måste gå ner dem sista kilona som finns kvar. Är rädd att min sambo inte tycker att jag är lila attraktiv som innan (han säger dock det, och sade till mig när jag vägde +16 kilo att han tyckte att jag fortfarande var hans älskling och att han älskar mig hur jag än ser ut).

jag vet inte vad jag skall göra med dethär. Om jag inte kan vara ute och springa eller gå, hur ska jag göra då för att må bra och känna mig nöjd med mig själv? Jag vågar inte ändra kosten (typ äta mindre eller så) eftersom jag ammar.
Är det helt fel av mig att bli besatt av vikten såhär efter en förlossning?

[Elin83]

Hej,

Slappna av Det har bara gått 8 veckor! De där kilona kommer rasa av sinom tid eftersom du är så motiverad. Amningen, barnvagnspromenader (när knäna tillåter) och kanske låta bli en bulle till varje bvc-gruppsträff kommer göra susen. Läste någonstans att det är helt ok att det tar ett år innan man kommer tillbaka till sin gamla vikt. Den gamla formen får man nog glömma .

Om du tycker att det är riktigt jobbigt kan du pröva att äta enligt GI-metoden, det läste jag i någon av föräldratidningarna under sommaren att det var ok när man ammade eftersom det är så varierad kost. Samtidigt så binds ju mycket miljögifter i fettet, som då kommer gå ut med bröstmjölken om du går ner för mycket när bebisen ammar, så det är ju inte idealiskt att gå ner för mycket under amningen heller.

Elin

[Aja_]

Hej.
Jag hade samma ångestkänslor över vikten som du har känner. Jag gick upp mer än 30kg när jag var gravid med min son. Min son har nu hunnit bli 18 månader och med allt ammande (ammar ännu) och alla promenader, lek och spring har jag nu gått ner 44kg nu ligger jag på en stadig vikt på 61kg. Är otroligt stolt fast att jag inte ansträngt mig med mat och träning.

Jag hoppas att du också lyckas med din viktnergång. Låt det ta den tid det tar och stressa inte.
Många kramar..

[che]

Oj oj, denna vikthets!
Nelia försökte inspirera mig att INTE hetsa. Lyckades sådär. Jag o Nelia är såna som har mkt svårt att droppa när vi ammar. O ja, jag ammar ju ännu.

Nu tänker jag säga samma till dig som hon sa till mig o hoppas att du faktiskt tar det till dig. Sluta, bara sluta. Njut av din bebis, din bulle, dina promenader o dig själv. Sluta, sluta, sluta noja. Bara släpp det. Om nio månader kan du kolla läget men att noja är ingen bra metod. Jag hoppas att du försöker se annorlunda på din kropp, fatta vad den gjort. Tillverkat bebis o sen fött. Vi har en mirakelkropp.


Låt det vara o fake it tills vidare- alltså typ bra kläder o hålla in strumpebyxor o sånt!

[gellis]

Jag har oxå problem knän, för mig är vatten gympa ett bra tränings alternativ.
amning hjälpte inte ett skit för min del heller och jag gick upp sköna 28 kg första grav.

[Lillamamman]

Oj vad ni är goa! Ja jag försöker tänka att ja ska njuta av min lilla och bara ta det lugnt. Men innan jag blev gravid så har jag varit mycket sträng med vikten och tränat en hel del, samtidigt som jag alltid har haft så mycket att göra. Jag är en person som gillar att ha mycket att göra, nästan för mycket att göra, och stressa för att hinna med det, för att sedan bli skitnöjd när ja hinner! Mitt nya liv som mamma är ju helt raka motsatsen. Plötsligt har jag en liten bebis att ta hand om och som hela mitt liv kretsar kring. Jag kan ibland känna mig lite bitter för att jag tex inte hinner ta mig till gymmet, eller över huvud taget har energi över att ta mig till gymmet eftersom att den lilla kräver så mycket tid och uppmärksamhet.

Jag vågar inte ändra kosten tex, men skall försöka att göra som ni säger och acceptera mitt "nya jag". Jag gick upp 20kg ganska exakt under graviditeten och har tappat ca 16 nu, och jag hoppas verkligen att min viktnoja kan försvinna. Än så länge har jag ju ett bra BMI och borde vara stolt över det men blir istället besviken på mig själv för att jag inte har tid/ork/lust att ta tag i det.

Nu när man är mamma så förstår jag ju att det är den lille som skall prioriteras i tid och otid, jag älskar mitt barn och vill det bästa för henne, men betyder det att man måste glömma bort sig själv? Och när kommer orken tillbaka?

[jessica81]

Vill bara säga att jag tycker du ska vara jätte stolt över dig själv som "kan" tänka på dig själv oxå. Men helt klart sluta noja!
4 kilo är ingenting o du kommer förmodligen gå ner det oxå inom en snar framtid.
Din värk i knäna kan mycket väl hänga ihop med att du har/haft foglossning. Det påverkar ju alla leder o jag hade väldigt ont tills efter jag slutat amma. För vissa försvinner det vid förlossning, andra när man slutar amma o för några stackare är det bara till att försiktigt träna bort det. Som jag läste här tidigare kan jag bara instämma i att vattengympa är toppen för onda leder. babysimmet kan säkert vara en bra start!

Lycka till!

[Lillamamman]

Jessica81: Jasså foglossning kan påverka knäna? jag hade mycket foglossningsvärk under graviditeten, så då kanske jag inte blivit av med det? Babysimmet hade ja anmält oss till, men så var platserna slut Hoppas på att få haka på nästa omgång!

[lillaCamilla]

Om det är länge sedan du/ni sprungit ska man nog inte rivstarta plötsligt även om det verkar lockande. Det är bättre att rivstarta med simning som är mjukare för lederna. Och danskurser. Det är ju otroligt roligt! Lycka till.

[Tigi]

jag ammar och jag har ändå minskat med kolhydraterna..för mig o bebis funkar det fint! . Jag gick upp 23 kilo me bebis i magen.. nu har jag g¨tt ner ca 33 kilo... så 10 kilo extra alltså än va jag vägde innan (behövdes) ... bebis e nu 4 månader och 1 vecka...så det har gått relativt fort för mig . ska nämna att jag tränar ingenting förutom att bära på bebis rätt mkt i bärselen da

[gellis]

Tigi: hur mycket minskade du ner med kohydraterna och hur? min kropp mår inge vidare av kolisarna och vill så fort som möjligt dra ner på det efter graviditeten.

[Tigi]

gellis- en dag ser ut ungefär såhär : Två kokta ägg till frukost (det e det enda som jag aldrig byter ut eftersom jag blir mätt av det i ca 3 timmar och tycker det e gott, ibland äter jag lite bacon på helgen) sedan äter jag lunch..precis som vanligt med grönsaker och kött/kyckling eller fisk.. skippar dock ris/potatis/pasta/bröd etc, sedan grönt (granny smith) äpple till mellanmål dom e stora å goda (å nyttigaste äpplena har jag hört ) ... sedan äter vi middag som vanligt men gör som lunchen tar bort kolisarna... inte så svårt faktiskt... som man kanske kan tycka... idag åt jag tex smörstekt torsk med spenat/små baconbitar/sparris och sallad till lunch ... (blev rejält mätt) ... till middag åt jag köttgryta med stek broccoli/blomkål och sallad .. man får ju lixom fortfarande äta allt det goda .. . (sedan har jag å min man det väldigt bekvämt då svärföräldrarna bor nära å vi äter middag där varje dag typ )... kan va rätt gött när någon annan gör maten... har bättre fantasi än mig på mat å så... middagen äter vi typ vid 16.30 sen äter jag inte mer för dagen.... går å lägge rmig rätt skapligt oxå... runt 21-22 senast... dricker enbart vatten och kolsyrat vatten...(dock inte bra för tänderna men kolsyrat vatten kan jag inte leva utan ) dricker te två ggr om dagen oxå...om man e sugen på nått e det bra tycker jag =)
på lördagar unnar jag mig godis med barnen

[Nelia]

Äter du bara 2 ägg till frukost Tigi? Shit, det hade jag aldrig klarat. Jag måste typ ha värsta frukostbordet framdukat, äter två skivor grovt helkornigt bröd, en tallrik med fil och bran flakes, ett halvt glas juice (bara nåt att skölja ner brödet och vitamintabletterna med typ) och en frukt.

Och ingenting alls på kvällen? Hur klarar du det? Jag är dödens nyfiken, för på kvällen slår mina amningscravings till och det med råge. Äter middag 18, rejäl tallrik, sen blir det minst ett kvällsmål på typ en smörgås och fil+flingor, ibland två(!) kvällsmål, alltså typ en skål med fil+flingor till, för att jag är så HUNGRIG! Det finns liksom ingen botten i magen på kvällen

Sen ska man väl äta typ 1800-2300 kcal när man helammar? Jag ska typ äta runt 1700 kcal/dag om jag vill minska med 0,5 kg/vecka, men sen lägga på 500 kcal/dag för att jag helammar.

Jag hakar inte upp mig på att gå ner i vikt nu ändå, vet av erfarenhet från Joel att jag inte minskar när jag ammar. Törs inte dra ner för mycket på maten med risk att mjölkproduktionen ska påverkas negativt. Får ta tag i det när jag slutar amma istället.

[gellis]

Tigi: låter som det jag åt förrut fast istl för äpple så åt jag keso med hallon. Det jag lärde mig i vintras att äta istl för potatis var blomkålsmos

[Tigi]

nelia- "bara" två ägg..så säger många..men vet ni hur mkt ägg mättar eller?? .... jag brukar ge barnen varsitt på morgonen oxå (dom älskar oxå kokta ägg) för då vet jag att de e mätta ett tag framöver! ... fast dom äter inte dte varje dag som jag då men...

angående hur mkt man ska äta när man ammar vet jag ingenting om..jag vet bara att jag aldrig går hungrig...jag äter stor middag...eftersom protein å fett (samt grönsaker som blomkål o broccoli till exempel) mättar mer än kolhydraterna så kanske det har å göra med att jag inte blir hungrig lika lätt på kvällen sen igen.... jag åt tex lasagne i helgen.. men jag ljuger inte när jag säger att jag blev hungrig typ efter en timme när jag ätit det.... sjukt dålig mat som inte mättar....

gellis- hmm blomkålsmos? låter sisodär ....typ barnmat? hihi