Att uppfostra en trotsunge.

[Fru S.]

Att uppfostra ett barn innebär att man går igenom många olika faser.

Just nu är vi inne i den mest utmanande fasen. Trotsen.

Jag tänkte skriva en liten lista om eländet...


Att vara förälder till ett trotsbarn innebär:

*Du är en mästerlig förhandlare som skulle kunna jobba i FN. Du förhandlar om kläder, mat, tvättning, leksaker, tandborstning osv.

*Du är van vid att livet kan ändras på en nanosekund. Ditt barn kan gå från en kvittrande sötnos till ett skrikande, högljutt monster snabbare än blixten. Anledningen? Ja, du kan ha skurit sönder korven när barnet ville ha en hel, du kan ha haft fräckheten att sätta på höger sko före vänster sko, barnet kan även upptäcka att du ställt leksakerna på fel ställe.

*Du har förvandlats från det absolut bästa, finaste i ditt barns liv till någon man kan skrika på: Försvinn! Jag vill inte ha dig längre! Du är dum!

*Favoritmaten förvandlas till: Äckligt! Bluuuuäääh! Jag vill inte haaaaaaaa!

*Barnet upptäcker att det MÅSTE göra saker: Här hemma låter det: "Jag MÅSTE ha med filten/snutten/Tigern/handväskan/dinosaurien vid matbordet."
När vi infört regeln om att inget ska medföras vid matbordet....

*Barnet försöker spela ut mamma mot pappa.
"Pappa sa att jag fick....." Helst uttalat med stooora, fuktiga, vackra ögon.


Men, du kan fortfarande få all den kärlek du vill ha. Du är fortfarande den viktigaste på nätterna när det lurar monster och spöken i skuggorna.
Det är fortfarande dig barnet kommer till när det slagit sig.
Och det är nu dom där magiska orden kan komma: Jag älskar dig.

Men just nu följs dom av "fispruttsmamma"......
Och jag svarar "fispruttsgustav". Jag kom aldrig ur kiss&bajsåldern.

[yra]

[Nelia]

Ååh tack för dina underbara ord!! Det är så jääääkla sant och det känns skönt att man inte är ensam om en trotsande unge! Hehe

[lime95]

Du är så duktig på att skriva Fru S!! Precis så är det.... och man vill ge upp/sälja dem på Blocket mer än en gång. Men sen när de är 15 och 18 går de en runda på stan, kommer hem med världens största tulpanbukett! På kortet står det "till världens bästa mamma"!!!!!

[Nelia]

:)

Du är så duktig på att skriva Fru S!! Precis så är det.... och man vill ge upp/sälja dem på Blocket mer än en gång. Men sen när de är 15 och 18 går de en runda på stan, kommer hem med världens största tulpanbukett! På kortet står det "till världens bästa mamma"!!!!!

Det där längtar jag till, blommor från Joel hihi

[HärligaTöser]

åh underbart skrivet här har man två härliga trotsungar, snart 3

[Lillfisen]

Mitt i prick!
Exakt sådär har vi här hemma med och inte är det lätt inte.

Elicia är inne i en "om-jag-bara-ser-lite-söt-ut-eller-säger-snälla-saker-så-får-jag-som-jag-vill-fas och när inte det funkar så är del gallskrik, spottas och slåss som gäller.
Så det blir mycket räkna till 10 här hemma för min del.

Men precis som alltid är det skönt att få höra att man inte är ensam, så håll ut mammor, mer kan vi ju inte göra ^^

[sprallos]

Underbar läsning....så sant här med..

[Lejonella]

Man känner sig onekligen något scizofren vissa dagar då man måste växla från arg och skällande mamma till en som ska ge stöd och uppmuntra till en liten kille i kris. Och samtidigt amma....

[ullis78]

Bra läsning så här på kvällskvisten!

Tack för att du delar med dig av eran vardag!

Jag har många gånger den senaste tiden undrat vad som hänt med min lilla goa tjej som har förvandlats till ett labilt monster med schizofrena inslag.

Det är gap o skrik hela dagarna över skitsaker o hon provocerar en till det yttersta!

[grynet_å_jag]

Underbart FruS att det finns fler än jag som är kvar i kiss & bajsåldern.

Jag är också så barnslig att jag ibland räcker ut tungan till Nils när han är dum och trotsig. Mest för att se om det ger nån reaktion, oftast så glömmer han bort vad det var han skrek/trotsade om!

[Fru S.]

Jag trodde nog att några av er skulle känna igen er! Iblnd går det bra att ta allt med humor men idag har jag ONT och är trött.

Lilleman inledde dagen med att säga: "Jag vill inte ha dig! Gå härifrån!"
Sen fortsatte det att trotsas ända tills vi kom till dagis då han blev mammas kille som inte ville släppa mig.

BESTÄM DIG, UNGE!!!!

Jag är på ett fruktansvärt dåligt humör idag.
Kryper tillbaka under täcket ett par timmar.

[shoegal]

Ja, nog får man ta djupa andetag rätt ofta... 9/10 gångerna lyckas jag, men ibland tar orken slut.

Nu låter jag kanske som världens gnälltant, men jag kan inte låta bli att påpeka en sak. Schizofreni är en mycket svårt psykossjukdom där man saknar verklighetsanknytning. Den oftast präglas av vanföreställningar, syn- och hörselhallucinationer och paranoia (tex tro att man blir avlyssnad via radion, att man styr tubbelbanenätet eller berömda personer). Jag gissar att ni som skriver så menar personlighetsklyvning, där en och samma person kan ha flera personligheter i sig, och detta beror ofta på ett trauma (tex sexuella övergrepp) där man skaffat sig ett alterego som genomlever traumat i stället för en själv.
Jobbar med psykiskt sjuka och tycker det är trist när en mycket allvarlig sjukdom används på det sättet, det är ingefär lika illa som att kalla folk för mongo eller cp :/

[thepal]

Ja du sätter verkligen huvudet på spiken FruS. Nu har väl Minna inte riktigt kommit in i värsta trotsen än, men mycket av det du skriver om är vardag även här.
Jag brukar nog kunna undkomma mycket med att prata överdrivet lugnt eller få henne att skratta, inte alltid dock. Och oftast kan jag själv hålla humöret skenbart på topp, men ibland tryter orken. Då känner jag mig som en dålig mamma även om det nog inte finns någon mamma som inte tappar tålamodet ibland. I alla fall hoppas jag det.

Kramar till alla er andra mammor som också kämpar på varje dag! Vi gör en otroligt bra jobb!

[Fru S.]

Ikväll har jag fåt se min "gamla" lillkorv.
Han kom hem från farmor och farfar på ett strålande humör.
Dock var han så fruktansvärt trött att vid 18.15 började han störtgråta och det enda som hjälpte var mammas famn och pussar. Han somnade hos mig.
Efter en stund vaknade han igen och var otröstlig, då tog jag till det enda knepet jag kan. Av med kläderna och hud mot hud. Så satt jag med honom en bra stund och han somnade som en liten bebis på mitt bröst.

Nu ligger han i sin säng med min tröja bredvid sig.
Han behöver nog sin gamla mamma ändå.

Men vi har beställt två böcker i dag, för att få lite kött på benen och lite verktyg att hantera all stress och press och onödigt tjafs och bråk.

Stora Trotsboken och Växa inte lyda är de vi beställt. Ser fram emot att läsa och lära!