Ansöka om ensam vårdnad eller inte?

[gulle]

Mina barns pappa och jag har regelbundet gått i samarbetssamtal hos familjerätten (ungefär ett års tid nu). Det har varit mycket konflikter och bråk trots dessa samtal.

När jag, efter mammaledigheten, återkom till jobbet så visade det sig att barnens pappas släktingar spred en massa falska rykten om mig, att jag skulle vara en sådan elak mamma osv. Problemet är att jag jobbar med barn och då är det ju ännu värre att sådana här rykten är i omlopp bland barn och föräldrar.

Det har även hänt att vilt främmande människor kommit fram och haft åsikter om mitt föräldraskap (att jag inte stimulerar mina barn tillräckligt om dagarna )sen har det visat sig att de personerna känner folk som känner mitt barns pappa.

Han påstår förstås att han är helt oskyldig till ryktesspridningen.

Nu till min fråga. Hade ni under dessa förhållanden försökt att få ensam vårdnad om barnen? Jag har in i det längsta försökt att få igång ett fungerande samarbete...men det blir ju inte bättre, och den här ryktesspridningen känns väldigt obehaglig eftersom jag bor i en ganska liten stad.

[gulle]

För att förtydliga, släktingarna till honom har sina barn där jag jobbar och de har sagt till en av mina kollegor att de vet att jag är en elak mamma. Detta har i sin tur kommit ut bland barnen och även till andra föräldrar.

Vad innebär dessutom egen vårdnad? Jag vill ju ha mindre med barnens pappa att göra, mer egenbestämmanderätt samt mer harmoni för barnen....de lider ju av konflikterna (kommer att göra ännu mer när de blir äldre).

[Medea]

Jag tycker att man ska söka ensam vårdnad om det är för barnets bästa.
Ryktesspridning suger och lär knappast gynna er relation som föräldrar.
Tror folk på detta eller vill dom bara gotta sig i skvallret?

[Snigel]

Det är ju jättesvårt.
Spontant kan jag tänka att han är så taskig att man nog skulle vilja göra det, men jag tror verkligen på att barnen behöver båda föräldrarna. I alla fall så länge det inte blir allför bråkigt framför barnen och absolut inget fysiskt våld.
Ryktesspridning är ju ett riktigt svinigt beteende men å andra sidan antar jag att era barn inte finns på samma ställe som du jobbar?
Jag kan inte ens föreställa mej hur man som "den andre" föräldern ska kunna leva mer eller mindre utan sitt barn. Det gör ju ont att bara tänka tanken.
Hur är han som pappa till barnen?
(Och förresten, läs det inte mitt inlägg som att jag tar hans parti på något sätt för det är verkligen inte menat så!)

[gulle]

Jag vet faktiskt inte om folk tror på det. Jag hade inte brytt mig om ryktena om jag inte hade jobbat med barn (kan ju bli en förtroendekonflikt för föräldrarna). Var psykiskt jobbigt att, efter ett års ledighet, komma tillbaka för att höra dessa rykten. Separationen var ju nog uppslitande bara den.

Han älskar barnen och det har varit jag som hela tiden har varit den som har insisterat på att han ska träffa dem flera gånger i veckan för att anknytningen ska bli bra (jag tycker också att pappan är viktig för barnens identitesutveckling ska ske på ett positivt sätt).

Någonstans funderar man dock på om inte konflikterna gör att det förtar den positiva effekt som en bra fadersanknytning ger.

[gulle]

Jag menar han älskar barnen, men han trodde att han skulle komma undan med att avlasta mig någon gång då och då....sen insisterad jag på att han skulle träffa dem regelbundet.

Ensam vårdnad innebär väl dessutom att umgängesrätten gör att deras pappa har rätt att träffa dem lika mycket ändå. Dock inbillar jag mig att tillfällena där konflikter minskar?

[Lejonella]

Det jag vet om hur familjerätten genom mitt jobb som socialsekreterare är att det är svårt att få enskild vårdnad. För det mesta behöver det vara konkreta exempel på att barnen mår dåligt att vara hos den ena föräldern eller inte. Och även om du mår dåligt av dessa konflikter så kan det tyvärr vara så att rätten kan anse att ni är fullgoda föräldrar var och en för sig trots bråken.

Har du haft kontakt med familjerätten? Om inte så råder jag dig till att ta kontakt med dem för att få till ett bättre samarbete.

Sen en undran, vad tror du skulle bli bättre av att du skulle söka enskild vårdnad? OM du nu skulle få den, hur skulle det förbättra situationen? Du verkar ju vara en mamma som vill verka för att barnen ska ha en fungerande relation med ditt X, så vad skulle förändras för att du eventuellt fick vårdnaden?

Hoppas familjerätten kan hjälpa till, du når dem via kommunväxeln i din stad.

[gulle]

Mm, men ett argument som också kan ge ensam vårdnad är ju ett fungerande samarbete inte går att upprätta Vi går regelbundet till familjerätten på samarbetssamtal och har på mitt initiativ gjort det ända sedan vi separerade för ett år sedan, men kommunikation (är obefintlig) och samarbete fungerar ändå inte. Ytterligare ett argument är ju att barnet används som ett redskap för att åsamka den andra obehag. Jag tycker nog att sprida rykten om att jag är elak mot barnen är exempel på detta.

Ja, det var det jag undrade. Man får väl mindre med varandra att göra eftersom pappan inte har några rättigheter att ställa krav på annat än umgänge? Jag har dryftat frågan med familjerätten, men de avråder (förstod inte riktigt varför). Jag vet dock att det är socialsekreterarnas roll att in i det längsta förorda delad vårdnad och det förstår jag eftersom de ska verka för barnets bästa...men det måste ju finnas en gräns även för dem....när de inser att föräldrarna inte kan få igång ett samarbete, vilket ju kommer leda till att barnen far illa....ännu mer ju äldre de blir.

[ToToRo]

Socialsekreterarna vill ju självklart att i det yttersta att ni ska ha gemensam. Önskar han delad och du enskild måste det upp i rätten för beslut. Det är allmänt ansett att gemensam vårdnad är bättre en enskild vilket jag inte håller med om jämt. Men det är hyffsat svårt att få enskild och som tidigare säger när inte fadern brister mer i sin omvårdnad.

Fördelarna med enskild för dig är att du ensam får skriva på tex dagis m.m och andra handlingar som rör barnen. Däremot som du säger har han umgängesrätt men ansvar kommer också ligga på dig att barnen får sitt umgänge med honom.

Det finns inga lätta svar på sådana här frågor och jag lider med barnen och dig. Hur skulle du vilja att er relation skulle se ut kring barnen?

[gulle]

Jag skulle vilja att vi kan kommunicera och samarbeta. Jag vill inte att barnen ska kunna spela ut oss mot varandra, de är för små än, men det är en tidsfråga innan de lär sig hur de ska manipulera för att få sin vilja igenom. Inget är ju då så tacksamt som om mamma och pappa bara bråkar och är oense om allting. Dessutom har vi värderingar och normer som ligger långt ifrån varandra, detta gör ju vikten av samarbete och kommunikation ännu viktigare.

Mm, jag håller med om att jag tror att det är det allra bästa med delad vårdnad också....om man kan få igång ett någorlunda fungerande samarbete vill säga.

Jag pratade med en familjerättsjurist idag och hon sa att barnen inte behöver fara illa hos någon p.g.a. vanvård,utan brist på samarbete kan anses vara så negativt för barnen att man kan få ensam vårdnad. Hemförsäkringen täcker en del av kostnanden, man får stå för 20 procent själv.