2 barn som inte sover hela nätter

[gellis]

barn nr stor (2år) vaknar en bra natt 2ggr och en jobbig natt 5-7 ggr. just nu så sover jag barnens rum med dom och skulle gärna vilja sova i min egn säng.

den stora har alltid krånglat med sömnen och inte förens vid 1,5 år så skippade hon natt vällingen. nu har vi endå kommit så långt att när hon vaknar så böver vi bara säga att vi är där och att hon ska somna om så går hon och lägger sig igen, men hur ska jag göra när jag börjar sova i våran säng igen?

Vi har provat:
släckt lampa
tänd lampa
lugn musik
sago band
helt tyst
vi har gjort rummet mysigt ihop och hon spenderar gärna tid där och springer in dit när jag säger att vi ska sova.

lilla tjejen har alltid sovit i egen säng och har inga som helst problem med att somna själv. hon vaknar ca 10ggr per natt var av 7-8 ggr av dom är att hon vill ha nappen annars är det välling hon vill ha.
Bvc tycker att vi ska sluta med att ge henne vällibng på natten för att hon inte behöver natt mål längre. jag har försökt men hon bara gråter och jag ger med mig, hur gör ni med nattoch hur har ni slutat med nattmålen?

jag börjar känna mig desperat, jag har på helt allvar sovit 2 hela nätter sedan feb 2008 och det börjar ta på mig regält nu.
Pappan jobbar 7dagar i veckan och tiden över det så bygger han vårat hus så han kan inte ge mycket avlastning

[Stinnua]

Vilken jobbig sits du har hamnat i
Jag lider verkligen med dig, vet precis hur det känns att behöva vakna massor av gånger under natten. Kan tänka mig hur frustrerande det måste vara när du har 2 barn som vakna ofta.
Har inte några superbra tips på vad du ska göra. Har du någon släkting som skulle kunna avlasta dig lite?

Vi slutade inte med välling på natten förrän B var lite mer än 1 år. Vi hade provat att sluta tidigare men det funkade inte för han bara grät och grät tills man gav honom den. Jag tror att dom känner själv hur länge dom behöver äta på natten.

Hoppas det blir bättre snart så du får sova
Styrkekramar

[Kali]

jag vet (tyvärr) exakt hur det är! jakob vaknar av mardrömmar varje natt, ibland två gånger, ibland tio... han somnar om utan större problem, men han behöver oss för att göra det. och han gråter hysteriskt innan någon av oss hjälper honom ur det. och båda mina barn verkar ha ärvt mina knäppa sömngener och gör massa konstiga saker i sömnen, som pratar och kryper och sätter sig upp....

lilltjejen (8 månader) ammar fortfarande nattetid, jag tänkte börja avvänja henne så snart jag orkar. just nu är jag dock på gränsen till vad jag mäktar med så inte nu! men snart snart snart hoppas jag. en grej man kan testa är ju om det funkar att ge lite vatten istället för välling, somnar de om då så var det kanske inte så mycket hunger ändå.

sen måste jag skriva det tråkiga.... DU jobbar också 7 dagar i veckan, dygnet runt. Kanske är det läge att fundera över vad som är viktigt och vilka prioriteringar man gör om du är helt ensam med allt? (så kanske det inte varit, men det lät lite så)

mina barn stör varandra på nätterna så de kan inte vara i samma rum. så min sambo har sovit nästan alla nätter inne hos jakob de senaste 8 månaderna. även när han skulle upp och jobba klockan halv sex på morgonen. det är verkligen inget önskeläge men samtidigt så behöver ju barnen oss just nu, finns det en metod som funkar så är det ju strålande men om det inte gör det, ja då får man försöka ändra på det man kan ändra på, sig själv.

[gellis]

jag ska åka upp till min familj i sthlm med lilltjejen imorgon då ska min mamma ta henne alla nätter. sen i natt ska vi göra ett försök att sova tillsammans jag och gubben me liltjejen i spjälisen brevid, funkar det inte att bara gå tillbaka med stor tjejen så har vi en säng där inne som nån av oss får sova på. sen ska jag prova att inte låta lilltjejen sova så mycket på dan för att se om det blir nån skillnad.

tack alla för värmande ord peppningar och tips.

[che]

Jag tänker rent spontant att ni kanske kan skaffa större säng? Så ni alla får plats?

Då minimerar ni ju spring o annat nattetid o alla bör få bättre sömn i det långa loppet. Det är jobbigt till tusen att inte sova o det påverkar både humör o tålamod. Tänker ändå att det är ganska vanligt med barn som vaknar nattetid o kanske ligger nyckeln i att försöka acceptera att det är så här ett tag o försöka finna lösningar som kan underlätta? O naturligtvis ta hjälp av sitt nätverk för avlastning.

Ibland tänker jag själv att jag begär så mkt av min man, betydligt mer än vad som är rimligt o kanske kan man inte ha hela kakan just nu? Jag vill ha allt, helst igår. Kanske kan din man om möjligt jobba lite, lite mindre eller ta lite, lite mer hjälp av vänner o släkt med byggandet så det kan finnas en stund över för vila o återhämtning för dig?

Kanske kan nätterna underlättas av att alla barn är i samma rum o kanske kan den tryggheten som det medför att ligga nära mamma o pappa göra att det blir färre uppvak? Bara en tanke. O blir det inte bättre så har ni i vart fall inte förlorat ngt på att försöka.


Usch, det är verkligen jobbigt med tuffa nätter. Har haft en bra period länge nu som har mer att göra med mitt eget förändrade synsätt o förväntningar snarare än barnets ändrade sömnmönster.

Vill också tillägga att vad jag minns, så handlar det där om att bebisar inte behöver amma/dricka välling på natten när de är sex månader från 23-05. Sen, klart, ger man en flaska välling är det mer svårsmält vilket innebär att barnet blir mätt längre än på amning.

[che]

Jag tänker också, ang det här med nattmål, att det inte finns en mall som passar alla. Det beror väl på hur mycket man hinner käka på dan o så. Mitt barn äter fortfarande på natten, flera gånger, åtminstone fem ggr från nio till åtta på morgonen (20 månader). 6-9 månader var nog värst då käkade det stackars barnet JÄMT. På natten alltså, när det var lugnt o skönt o det var mysigt att ligga nära mamma, helst på, för att tanka upp den goda mjölken. Dagtid hanns inte sånt tjafs med.

Vill också säga att ammandet numera sker med betydligt mkt mer omsorg, det pussas på brösten, gosas in o smeks över hela sidan o bröstet. Förtjusta tillrop när bröstet kommer fram o barnet pekar på bröstvårtan. Dagtid hinns det fortfarande inte med att gosa in sig så mkt man kan behöva när man är ett litet barn! Gud, min lilla goding...blir helt varm när jag tänker på det.

[Maiyah]

Måste ändå lägga in ett inlägg när det gäller mat på natten, det finns ju ett annat behov som man bör tänka på och det är ju tänderna, vällimg och även bröstmjölk om man ammar är väldigt dåligt för tänderna. De behöver vila för att man inte ska få karies. Det gäller väl inte en sexmånaders som inte har så mycket tänder men de blir ju fler så att iaf tänka på att avsluta nattmatningen låter för mig som en bra grej...annars blir det lätt en vana och ännu svårare att sluta.

men det är min erfarenhet, mina barn är sovare jag har slutat ge dem mat på natten vid ca 5 mån och då har de också slutat vakna på nätterna för att äta. När man ger mat vaknar ju magen upp och måste bearbeta maten och därmed blir sömnen sämre, tänk själv att vara uppe och äta mackor flera ggr på en natt.. hur bra sover man då? Eller att gå och lägga sig direkt efter en brakmiddag..

[Maiyah]

Och jag menar inte att hoppa på någon bara ge en till syn på saken, jag brukar inte lägga in inlägg i sömntrådar för folk som jag möter verkar bli förnärmade av att mina barn sover på natten. Och försöker man berätta hur man gjort för att få det så, blir det bara ännu argare. Men jag har en tandläkare i släkten och hon menar att det är stor skillnad nu mot för några år sedan i tänderna på små barn och att det märks ett tydligt samband mellan nattmatning och hål i tänderna. Även fast man får nya tänder så följer karies ofta med till de permanenta tänderna.

[gellis]

tack för alla svar .

Che: vi har hela familjen sovit i en säng på 2.40 vilket var mysigt när man skulle somna men det blev väldigt dålig sömn. Stora tjejen kryper och klättrar i sömnen och jag har vaknat av att hon har satt sig på mitt ansikte .

Maiyah: jag måste bara säga att jag ABSOLUT inte blir förnärmad av att dina barn sover utan är glad för alla mammor där ute som får sova . angående tänderna så håller jag med dig fullt ut, tror inte att hon stora tjejen skulle ha druckigt välling så länge om hon hade tagit napp för hennes flaska är helt enkelt hennes napp.
lilla tjejen försöker jag så gott jag kan att avänja redan nu innan gaddarna ploppar upp.

sen lite uppdatering, jag har varit med lilltjejen i sthlm hos min släktöver helgen och i natt första natten hemma så sov stora tjejen i sitt rum hela natten helt själv nu hoppas jag att det håller i sig.

[che]

Måste ändå lägga in ett inlägg när det gäller mat på natten, det finns ju ett annat behov som man bör tänka på och det är ju tänderna, vällimg och även bröstmjölk om man ammar är väldigt dåligt för tänderna. De behöver vila för att man inte ska få karies. Det gäller väl inte en sexmånaders som inte har så mycket tänder men de blir ju fler så att iaf tänka på att avsluta nattmatningen låter för mig som en bra grej...annars blir det lätt en vana och ännu svårare att sluta.

men det är min erfarenhet, mina barn är sovare jag har slutat ge dem mat på natten vid ca 5 mån och då har de också slutat vakna på nätterna för att äta. När man ger mat vaknar ju magen upp och måste bearbeta maten och därmed blir sömnen sämre, tänk själv att vara uppe och äta mackor flera ggr på en natt.. hur bra sover man då? Eller att gå och lägga sig direkt efter en brakmiddag..

Barn är skapta för att vakna ofta, ofta på natten o bröstmjölken är lättsmält så de behöver också vakna ofta för att tanka på nytt. Det stör inte barns sömn. För övrigt tror man också att de täta uppvaknanden har en hel del att göra med reducerad risk för psd i samband med amning.

Det finns inga samband som man känner till gällande karies och amning. Ingen forskning stödjer detta påstående. Däremot har det gjorts studier på tänder som badas i bröstmjölk i tolv veckor utan påverkan. Vad som gäller välling har jag ingen koll på.

[gellis]

che: det finns både sockrad och osockrad välling men vi kör oftast med den som har socker.
skönt att få veta att uppvaknandet reducerar risken för psd, då kan man ju se det lite positivare när dom vaknar.

tänk om bvc kunde informera om sånt.

[mymlemamma]

Hu, Gellis, jag lider verkligen med dig. Vet ju hur det är när man inte får sova. Fattar inte hur du orkat så här länge! Vi hade jätteproblem med Casper, han åt ännu vid 8-9 månaders ålder flera gånger i natten. Vi gjorde det mest hjärtskärande för en mamma, dvs lade hans säng bredvid vår och när han vaknade steg vi upp och lade honom igen och sade sedan med jämna mellanrum att vi är här och att allt är bra. Han skrek, så klart, och jag är glad att jag hade min man där, för jag hade inte klarat av det ensam. Hur som helst är jag glad att vi gjorde det för det tog inte många nätter så slutade han. Han har visserligen vaknat på nätterna ända tills alla tänderna kom (i somras -hurra!), men somnar alltid om fort. Och jag är som en annan människa när jag får sova! Så för oss var det helt klart värt det. Jag hoppas verkligen att ni hittar en lösning och lycka till med huset! Lyfter på hatten att ni åtagit er ett sådant projekt med två små barn!